Idag släpper Bris sin årsrapport för 2022, Osäkra tider. Rapporten presenterar vad som utmärkt barns samtal till den nationella stödlinjen för barn under året som gått och belyser vad som behöver förändras för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Under året som gått har Bris haft 44 420 kurativa kontakter med barn upp till 18 år, via chatt, telefon och mejl. Det är 7 procent fler samtal jämfört med 2021, och innebär en fortsättning på utvecklingen med ökande samtal.

Utmärkande för 2022

Under året som gått har omvärlden gjort avtryck i barns liv och det har märkts när barn sökt stöd för sitt dåliga mående. Just när samhället ”kommit ur” pandemin bröt ett krig plötsligt ut i Europa. Då vände sig många oroliga barn till Bris med frågor om vad som skulle hända om kriget kom till Sverige eller om ett nytt tredje världskrig skulle bryta ut. Andra samhällsskeenden som noterats under året handlar om klimatet – en högt prioriterad fråga för många barn – där barn med oro för framtiden och existentiell ångest kopplad till klimatförändringarna fortsatt att söka stöd hos Bris. Likaså har den negativa ekonomiska utvecklingen i samhället märkts av i samtalen, där barn lyft teman som energikris och ökande matpriser. Det har inneburit en ökad stress och oro hos barn som redan växer upp i familjer med små ekonomiska marginaler.

– Barn lever i samma samhälle som vuxna gör och deras mående, framtidshopp och livsval påverkas i allra högsta grad av det som sker i omvärlden. När det är skakigt i världen behöver barn trygga vuxna. Ett ansträngt samhällsläge ökar också vikten av att med ett starkt barnrättsperspektiv ta ansvar för att forma hållbara och långsiktiga lösningar där barns rättigheter och livsvillkor är i centrum, såväl här och nu som på sikt, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

De tre vanligaste kontaktområdena när barn söker stöd

1. Psykisk ohälsa
2. Familj och familjekonflikter
3. Våld, övergrepp och kränkningar

Psykisk ohälsa har länge varit den vanligaste kontaktorsaken till barns samtal. De senaste åren har allvarsgraden i dessa samtal ökat – i alla ålderskategorier. Vissa samtalsämnen har ökat särskilt mycket under 2022 jämfört med 2021: Ätstörningar (+ 17 procent), Självmord (+ 15 procent) och Självdestruktivitet (+ 14 procent). Även samtal om Samhällets stödinstanser har ökat markant (+ 33 procent) jämfört med föregående år. I kontrast har samtal om Nedstämdhet minskat efter att ha skjutit i höjden när pandemin slog till 2020.

Under pandemin ökade även samtalen om Familjekonflikter påtagligt, i takt med att den sociala distanseringen i samhället ökade. Dessa har fortsatt ligga på samma höga nivåer under 2022. Ett tredje område där samtalsökningen varit stor under året är Sexuella övergrepp (+ 22 procent). Den utvecklingen har noterats under flera år.

– Att barn på egen hand söker stöd hos Bris är något positivt, för i den kontakten finns en möjlighet till förändring av barnets situation. Samtidigt är utvecklingen de senaste åren med ökande samtal av mer allvarlig karaktär oroande. Det vittnar om att behoven är stora och att samhället i högre utsträckning behöver prioritera tillgången till stöd och skydd för barn i utsatta situationer, säger Magnus Jägerskog.

Vad Bris efterfrågar

Rekommendationer i urval handlar om att regeringen bör prioritera förslag för att öka tillgängligheten och skapa en sammanhållen vårdkedja, satsa på en stärkt elevhälsa och ett brett och anpassat föräldraskapsstöd för att skapa goda förutsättningar för barns utveckling och för att minska konflikter i hemmet. Det finns också ett tydligt behov av att nu, mot ljuset av olika händelseförlopp i samhället, prioritera stöd till familjer med ekonomiskt små marginaler, säkerställa barnkonsekvensanalyser i politiska förslag som handlar om att bekämpa kriminalitet och att satsa på jämlika uppväxtvillkor.

Läs rapporten i sin helhet här.