Jernkontoret

Ny rapport om datoriseringens historia inom svensk stålindustri

Dela

Jernkontorets bergshistoriska utskott ger i dag ut en dokumentation av den svenska stålindustrins datorisering från 1960-talet fram till våra dagar. Rapporten skildrar inte bara datorteknikens utveckling utan även arbetslivets förändring inom stålindustrin på grund av datorernas intåg.

Kontrollrum vid Oxelösunds järnverk 1994. Bilden är hämtad från en reklambroschyr för Oxelösunds Järnverk tryckt 1994. Foto: SSAB.
Kontrollrum vid Oxelösunds järnverk 1994. Bilden är hämtad från en reklambroschyr för Oxelösunds Järnverk tryckt 1994. Foto: SSAB.

Rapporten Datorisering och stålindustri 1960–2020 av Birgit Karlsson, ekonom-historiker vid Göteborgs universitet, är en djupgående dokumentation av ett tekniskt skeende som har betytt mycket för processindustrin.

Inom järn- och stålindustrin, i denna rapport exemplifierad med SSAB, gav datortekniken möjligheter att styra produktionsflödet på ett mer effektivt sätt. Processerna i stålindustrin hade tidigare styrts manuellt och med analog teknik. Med processtyrning med hjälp av datorer blev det möjligt att övervaka processerna och bestämma sammansättningen av stålet på ett betydligt mer exakt sätt än tidigare. Detta medförde att företagen kunde framställa långt fler stålsorter, vilket i sin tur betydde att det gick att skräddarsy stål för specifika kunder. Datoriseringen möjliggjorde en omställning från massproduktion till flexibel specialisering vars logistiska utmaningar inte hade gått att lösa utan datorteknikens hjälp.

SSAB:s datorutveckling började med stordatoranvändning. Ett avgörande steg togs då processdatorerna knöts samman med stordatorn. Då mindre persondatorer (PC) började användas under 1990-talet gav det tillgång till betydligt mer information än tidigare vilket möjliggjorde decentralisering av besluten i produktionskedjan. Ett internt datanätverk började användas.

Arbetsmiljöns förändring

För arbetets utformning och organisation har datoriseringen haft dramatisk betydelse. Det handlar inte bara om att arbetarna blivit färre utan också om att arbetets innehåll kraftigt har förändrats. Den fysiska arbetsmiljön har förändrats – exponeringen för buller och värme har minskat liksom riskerna i arbetet. Det mesta arbetet utförs nu på distans – det gäller både övervakning och underhållsarbete. Många uppgifter består av övervakning vilket kan innebära enformighet, men för att undvika har i många fall rotering av arbetsuppgifter införts.

När datoriseringen förändrade de tekniska förutsättningarna och SSAB gick från massproduktion till att allt mer präglas av flexibel specialisering, förändrades även arbetets organisation. Företaget gick från taylorism till så kallad lean production.

– Datorerna har också möjliggjort övergången till storskalig produktion till nischproduktion, säger rapportens författare Birgit Karlsson. Den allt mer komplicerade tillverkningen måste planeras och processen måste kontrolleras på ett mer exakt sätt än tidigare för att nischproduktion ska vara möjlig.

Befarade svårigheter

Farhågorna inför datorernas inträde inom järn- och stålindustrin var av olika karaktär. En del kom att besannas, andra inte. Automatiseringen bidrog utan tvekan i hög grad till att antalet arbetstillfällen minskade. Det hade också funnits röster som varnade för att människans roll antingen skulle bli helt överflödig eller reduceras till enbart själsdödande övervakningsarbete. Detta blev dock inte verklighet. Även om en del arbete idag är av övervakningskaraktär fordras ofta hög kompetens, förståelse av processen och förmåga att gripa in manuellt när datorstyrningen inte fungerar.

Det är ingen tvekan om att det har skett stora förändringar, när det gällde arbetsinnehåll och arbetsorganisation, och att datorerna har spelat en avgörande roll för att möjliggöra detta. Det är också tydligt att branschen har lyckats etablera ett nytt normsystem där motsättningen mellan kapital och arbete åtminstone delvis har upphävts.

Rapporten avslutas med några intervjuer av personer som är anställda på SSAB.

Beställning av rapporten

Rapporten ingår i Jernkontorets bergshistoriska rapportserie H som nummer 89 och kan beställas på Jernkontorets webbplats till en kostnad av 200 kronor, se Datorisering och stålindustri 1960–2020 – fallet SSAB.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Kontrollrum vid Oxelösunds järnverk 1994. Bilden är hämtad från en reklambroschyr för Oxelösunds Järnverk tryckt 1994. Foto: SSAB.
Kontrollrum vid Oxelösunds järnverk 1994. Bilden är hämtad från en reklambroschyr för Oxelösunds Järnverk tryckt 1994. Foto: SSAB.
Ladda ned bild
Stor bild - Kontrollrum vid Oxelösunds järnverk 1994. Bilden är hämtad från en reklambroschyr för Oxelösunds Järnverk tryckt 1994. Foto: SSAB.
Stor bild - Kontrollrum vid Oxelösunds järnverk 1994. Bilden är hämtad från en reklambroschyr för Oxelösunds Järnverk tryckt 1994. Foto: SSAB.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Jernkontoret
Jernkontoret
Box 1721
111 87 Stockholm

https://www.jernkontoret.se

Om Jernkontoret

Jernkontoret är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation. Organisationen grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska järn- och stålföretagen. Jernkontoret företräder järn- och stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi, miljö och hållbarhet samt transportfrågor. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning.

Hantering av personuppgifter

Du har rätt att när som helst avregistrera dig från våra utskick och/eller radera dina personuppgifter i våra register. Du kan läsa om dina rättigheter och om hur Jernkontoret hanterar dina personuppgifter på jernkontoret.se/dataskydd.

Följ Jernkontoret

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Jernkontoret

Dokumentären "Beyond stål" synliggör kreatörer9.9.2021 06:45:00 CEST | Pressmeddelande

Idag har Jernkontorets dokumentärfilm ”Beyond Stål” premiär. I filmen, som är skapad tillsammans med modedesignern och stålentusiasten Naim Josefi, berättar en handfull kreatörer om sitt arbete med ett av världens häftigaste material – stålet. Filmen syftar till att lyfta en av de tillgångar som gjort att stålindustrin kunnat växa sig stark i Sverige: människor med rätt kompetens och mycket kreativitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum