NY RAPPORT – Sjunkande mattekunskaper trots fler ämnestimmar

– Vår analys av kunskapsläget i matematik är både nedslående och illavarslande. Ämnet har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs sex som årskurs nio. Resultaten har dessutom försämrats under de senaste åren. Detta är allvarligt eftersom bra mattekunskaper behövs för att klara högre utbildning, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Undervisningstiden i matematikämnet har sedan 2013 utökats med 330 timmar i grundskolan – en ökning med 37 procent. I Sveriges Ingenjörers nya rapport jämförs mattebetygen för de elever som fått påslag av fler mattetimmar med tidigare årskullar. Resultatet visar att trots väsentligt fler mattetimmar så sjunker det totala betygsgenomsnittet bland elever i årskurs sex. Sambandet mellan högre betyg och elever med föräldrar med högre utbildning har förstärkts under den undersökta tidsperioden. Dessutom har andelen underkända stigit. 

– Rapporten visar tydligt att de senaste årens satsningar misslyckats. Om Sverige ska klara omställningen till hållbart samhälle krävs teknisk kompetens. Det gör det helt nödvändigt att alla elever ges goda kunskaper och får möjlighet att utveckla ett intresse för matematik. Idag är det inte så, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Rapporten visar att om elever med föräldrar utan högre utbildning lyckades i samma utsträckning som de med högutbildade föräldrar, skulle antalet elever som lämnar grundskolan med ett matematikbetyg i spannet A–C öka med 13 000. Dagens skolresultat innebär i praktiken att för många går möjligheten att bli ingenjör förlorad redan i grundskolan.

– Utan goda kunskaper i matematik, inga ingenjörer. I dag intar ingenjörsprogrammen en föga smickrande topplacering vad gäller antal avhopp på högskolan. Hälften avbryter utbildningarna och en majoritet gör det med hänvisning till att de inte klarar matten. Fler behöver bättre kunskaper för att klara en framtid som ingenjör. Då måste insatserna riktas mot att förbättra förutsättningarna för en bra undervisning och koncenteras till tidigt i skolan, säger Ulrika Lindstrand.

Av kurserna på komvux står matematik för flest avhopp. De som ändå fullföljer mattekurserna har lägst betyg och utgör den största andelen bland underkända elever på komvux. Bland dem som läser tekniskt basår - dvs behörighetskompletterande eftergymnasial utbildning - är det i bästa fall 40 procent som går vidare till ingenjörsstudier.

– Lappande och lagande i efterhand kommer troligen aldrig att kunna kompensera för bortfallet av alla de som hamnat vid sidan av redan i grundskolan. Den politiska energi som fortfarande läggs på tiden efter de tolv åren i grund- och gymnasieskola står helt enkelt inte i proportion till vad som kan uppnås, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Sammanfattning av rapportens slutsatser

• Matematik skiljer sig från andra ämnen – lägre betyg, högst andel underkända och den största skillnaden i betygsgenomsnitt mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar saknar högre utbildning
• Trots ett stort påslag av mattetimmar (motsvarande 1,5 års extra matteundervisning) sjunker betygen, skillnaderna mellan barn med avseende på föräldrarnas utbildning ökar liksom andelen underkända
• De stora insatser som gjorts på att komplettera matte efter gymnasiet ger marginell effekt både för att få fler till ingenjörsutbildningarna och för att minska snedrekryteringen. 
• Ska fler unga rustas för att välja en ingenjörsutbildning måste insatserna ske tidigt. Sedan är det för sent. Det är i grundskolan det stora mattetappet - och därmed tappet av framtidens ingenjörer - sker och det är där lösningarna måste sökas.