I Svensk statsrätt behandlas, som titeln anger, den svenska statsrätten med särskilt fokus på Sveriges grundlag från 1974. Synen på grundlagen har sedan mitten av 1990-talet, då Sverige gick med i EU samtidigt som Europakonventionen om mänskliga rättigheter blev gällande svensk rätt, successivt ändrats. 1974 års grundlag utgick från att grundlagstexten främst angav spelreglerna för politikens utövande och samhällsutvecklingens centrala principer. Men med åren har en syn på grundlagen som centralt styrande samt för lagstiftarens bindande rätt blivit allt vanligare, och nu på 2020-talet är detta perspektiv mer aktuellt än någonsin.Regeringsformen från 1974, Sveriges viktigaste grundlag, genomgick år 2010 flera större ändringar som bland annat omfattade formerna för regeringsbildning, normprövningen och domstolarnas ställning.

– Dessa ändringar låg i tiden. De stärkte domstolarna och framhöll att grundlagen står över vanlig lag, säger Joakim Nergelius, författare till läroboken Svensk statsrätt. Joakim är sedan 2003 professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och har tjänstgjort vid EG-domstolen och EU:s regionkommitté. Han blev jur.dr. och docent i konstitutionell rätt vid Lunds universitet 1996, var ordförande i Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen 2000–2004 och medverkade som expert i Grundlagsutredningen 2004–2008.

Svensk statsrätt har getts ut av Studentlitteratur sedan 2006 och årets upplaga är den femte i ordningen. Under dessa år har boken kontinuerligt uppdaterats i förhållande till förändringar i omvärlden samt i regelverket. Den nya uppdaterade upplagan har samma struktur och behandlar samma ämnen som tidigare, men innehåller ett utbyggt avsnitt om svårigheterna kring regeringsbildning och budgetprocess, med utgångspunkt från svårigheterna att bilda regering efter valet 2018 samt de båda regeringskriserna 2021.

– Mycket tyder på att dessa frågor i en eller annan form kan aktualiseras även efter denna veckas val och under kommande mandatperiod, menar Joakim Nergelius. 

Boken riktar sig främst till juridikstudenter, men kan även vara av intresse för statsvetare och allmänt politiskt eller konstitutionellt intresserade läsare.

Kontakt:

Joakim Nergelius

Telefon: 070-761 54 22 

Mail: Joakim.Nergelius@oru.se