Oroande utveckling av drograttfyllorna sätter press på regeringen

Fram till slutet av oktober har drygt 33 procent fler onyktra förare stoppats vid gränsövergångarna jämfört med hela förra året, enligt Tullverket. Varje dag görs ungefär 15 000 körningar av förare som är påverkade av alkohol eller droger. Mer än var femte dödsolycka är alkohol- eller drogrelaterad.

– Arbetet mot rattfylleriet är allt mer tandlöst. Antalet nykterhetskontroller har minskat kraftigt över tid, även innan pandemin. 2010 gjorde polisen 2,7 miljoner nykterhetskontroller, 2019 gjordes 1,2 miljoner prov och under förra året runt 225 000. Denna utveckling måste vändas så att upptäcktsrisken ökar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Även andra åtgärder släpar efter. År 2017 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att installera automatiska nykterhetskontroller, så kallade alkobommar, i svenska hamnar. Men trots uppdraget och anslagna pengar har utbyggnaden dragit ut på tiden till följd av coronapandemin och bristande samarbete mellan hamnar och myndigheter.

– Nu måste en lösning till. Frågan kan inte dras i långbänk mer. I genomsnitt rullar 8 200 fordon ut på svenska vägar varje dag från våra färjeterminaler. Statistiken visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri bland dessa förare jämfört med andra, säger Tony Gunnarsson.

En ökande problematik på senare år är drogpåverkan i trafiken. Tullverket varnar för att problemet är särskilt stort bland yrkeschaufförer och efterlyser skärpta straff. Riksförbundet M Sverige vill se skyndsamma åtgärder mot drograttfylleriet.

– Till att börja med bör regeringen omedelbart möjliggöra för polisen att utan misstanke göra sållningsprov för droger i trafiken. Förslaget är redan utrett och remitterat. Dessutom måste fler lastbilar stoppas och kontrolleras, vilket kräver fler poliser på vägarna, säger Tony Gunnarsson.