– För idrottsrörelsen är det en självklarhet att hindra omfattande smittspridning väger tyngre än idrottslig verksamhet. Samtidigt bidrar idrottsverksamhet till såväl fysiskt som psykiskt välmående och det är viktigt att ge människor möjlighet att kunna fortsätta utöva idrott på ett anpassat sätt och åter ta emot publik när smittläget tillåter, säger Björn Eriksson ordförande Riksidrottsförbundet.  

Riksidrottsförbundet är i stort positiva till förslagen från regeringen men vill se ytterligare förtydliganden. Det handlar dels om nuvarande reglering i begränsningsförordningen som i praktiken innebär ett totalt förbud för vissa idrottstävlingar utomhus på väg, vatten, snö och i skog, dels om möjligheten att ha publik på tävlingar längre fram. 

Regeringen föreslår en särskild reglering för antalet idrottsutövare vid det som benämns idrottstävling utomhus i form av ett motionslopp eller liknande. Riksidrottsförbundet menar att ”motionslopp eller liknande” måste innefatta idrotter som inte har en helt inhägnad arena, som segling, kanot, och rodd men också orientering, cykel, löpning, triathlon, skidor med flera.

För den här gruppen idrotter är det bra att regeringen föreslår att begränsningarna endast ska gälla idrottsutövarna, de som deltar i loppet eller tävlingen, och inte som nuvarande regler att arrangören ansvarar för att det inte kommer någon allmänhet förbi längs Vätternrundans 30 mil eller i skogen vid en orienteringstävling. Men trots att dessa tävlingar kan sträcka sig över stora ytor, som exempelvis Gotland runt, eller över lång tid med många olika startgrupper, som exempelvis O-ringen, så föreslår regeringen att ett maxtak på antalet deltagare ska vara en av begränsningarna.

– ­Här skulle vi vilja se att regleringen i förordningen för motionslopp eller liknande får en liknande struktur som är föreslagen för nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar. Det finns tydliga likheter med stora ytor samt att det totala antalet deltagare/besökare under ett motionslopp/dag på en djurpark kan vara flera gånger högre än antalet personer som är på plats samtidigt. Många motionslopp eller tävlingar kan ju sträckas ut över tid med exempelvis många startgrupper fördelade över flera dagar, så som vid en tävling i segling eller en orienteringstävling, säger Björn Eriksson.

Riksidrottsförbundet välkomnar förslagen att ta emot publik vid idrottsevenemang så småningom, både utomhus och inomhus. Men arenor, idrottsplatser och hallar varierar i storlek och maximal publikkapacitet från tiotal till tiotusentals. Större idrottsanläggningar har många gånger ett större antal in- och utpassager och även övrigt goda förutsättningar att skapa flöden som innebär att trängsel kan undvikas, även med ett större antal åskådare på plats.

– Vi är tveksamma till om en generell begränsning, ett maxtak, verkligen är träffsäker och proportionerlig. Utgångspunkten bör vara arrangörens möjlighet att säkerställa att det inte är någon trängsel genom alla delar av evenemanget. Då kan vi arbeta med smittsäkra evenemang som tar hänsyn till faktisk kapacitet, säger Björn Eriksson.

Här kan du läsa hela svaret på remissen som skickats till regeringen idag 

För mer information kontakta

Björn Eriksson
ordförande Riksidrottsförbundet
070-626 46 06