Polisanmälda hatbrott 2018
Ökningen sedan 2013 av det totala antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv, beror till största delen på allt fler anmälda brott utan fysisk målsägare. Det rör omständigheter där hatbrottsmotivet består av generella budskap riktat mot allmänheten i stort, som exempelvis hets mot folkgrupp. Men det innefattar även brott där målsägaren är juridisk, till exempel kommuner, myndigheter och föreningar. Mellan 2013 och 2018 har andelen brott utan fysisk målsägare mer än fördubblats, från nästan 800 till cirka 2 100 anmälningar. Hatbrott med en fysisk målsägare har legat på en mer stabil nivå under samma period.
– En stor del av brotten utan fysisk målsägare består av skadegörelse eller klotter på allmän plats. Men det kan också handla om hets mot folkgrupp på internet, säger Nina Forselius, utredare på Brå.
Olaga hot och ofredande var den vanligaste brottstypen i anmälningarna 2018 (39 % totalt). Skadegörelse/klotter och hets mot folkgrupp utgjorde vardera 16 procent. Hets mot folkgrupp har nästan fördubblats, från drygt 640 anmälningar år 2016 till drygt 1 160 år 2018.
Det främlingsfientliga/rasistiska motivet är liksom tidigare år den största kategorin och svarar för 69 procent av alla anmälningar under 2018. I den kategorin ingår även det afrofobiska och det antiromska motivet. Näst största kategorin utgjordes av brott på grund av sexuell läggning (11 %) följt av islamofobiska hatbrott (8 %).
Jämfört med 2016 är det framför allt antisemitiska hatbrott som har ökat (+53 %) och hatbrott på grund av sexuell läggning (+37 %).
– Ökningen av antalet brott med identifierat hatbrottsmotiv 2018 består till största delen av en ökning av polisanmälningar som rör hets mot folkgrupp. En stor del av anmälningarna är ett resultat av olika aktörers arbete med att uppmärksamma hatbrott på nätet, säger Nina Forselius.
Fakta
I år innehåller statistiken inte uppgifter om utsatthet för hatbrott, utan avgränsas till uppgifter om polisanmälda brott. Statistiken visar inte hur många hatbrott som begåtts eller ger någon närmare bild av hela hatbrottsligheten i samhället. Statistiken syftar istället till att ge information om och möjligheter att analysera i vilken utsträckning det finns hatbrottsmotiv bland de brott som anmälts till eller av polisen, samt strukturen på de anmälda händelserna med avseende på typ av grundbrott, hatbrottsmotiv, brottsplats, relation mellan offer och förövare m.m.
Hela rapporten Hatbrott 2018 (Brå 2019:13) finns att ladda ner på www.bra.se
För mer information
- Nina Forselius, tfn: 08-527 58 488, e-post: nina.forselius@bra.se
- Thomas Hvitfeldt, enhetschef, tfn: 08-527 58 441, e-post: thomas.hvitfeldt@bra.se
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Unga gängkriminella, bedrägerier samt kommuners brottsförebyggande i fokus på Råd för framtiden10.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens3.4.2024 10:26:01 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2024 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets, Brå, årliga nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets konferens äger rum den 10–11 april på Umeå Folkets Hus. Justitieminister Gunnar Strömmer inledningstalar.
121 fall av dödligt våld under 202327.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det var fler kvinnliga dödsoffer under 2023, jämfört med 2022, samtidigt var antalet kvinnor som utsattes för dödligt våld i en närstående parrelation på samma nivå som 2022. Även antalet minderåriga som fallit offer för dödligt våld var fler 2023 än 2022. Antalet fall med skjutvapen var däremot färre än 2022. Det visar ny statistik från Brå.
Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat22.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Möjliggörare på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk1.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Personer som utnyttjar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk är relativt ovanliga på de flesta arbetsplatser. Men de är mycket eftertraktade för nätverken, och deras agerande kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. De nätverkskriminella utnyttjar släkt och vänner, men även personer som inte själva är medvetna om sin roll som möjliggörare. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum