Pressinbjudan: Sida Science Days 2019

Den 20 till den 22 maj kommer forskare från hela världen till Sida för att diskutera hur vetenskap och forskning kan förbättra världen och livet för de fattigaste och mest utsatta människorna

 

När: Måndag 20 maj kl 08.00-17.00, tisdag 21 maj kl 08.30-14.00, onsdag 22 maj kl. 08.30-16.00

Var: Sida Valhallavägen 199, Stockholm. T-Bana Karlaplan

Anmälan: Maila Elsa Helin på press@sida.se eller 08-698 55 55. Vi hjälper er gärna att boka intervjuer med deltagande forskare.

Läs hela programmet här: https://www.sida.se/English/partners/our-partners/research-cooperation/sida-science-days-2019/

Särskild inbjudan till Development Talk om Sidas forskningssamarbete hittar du här.

Ett urval av programpunkterna:

När forskning gör skillnad på allvar. När målet är att utrota fattigdom och att stoppa klimatförändringarna, hur kan man använda forskningsresultaten för att verkligen göra nytta? På många sätt är forskningen en förutsättning för att se och förstå problem, som att klimatet förändras till exempel. Men hur får man kunskapen att omsättas i handling? Hör forskaren Fernanda Machugo, vars forskning om aborter påverkat Moçambiques lagstiftning, klimatforskaren Bruce Campbell, och Beatrice Halpaap som forskar på hur sociala innovationer kan bekämpa tropiska sjukdomar som malaria och kolera.

Akademisk frihet Hur är det ställt med den akademiska friheten och med skydd av forskare förr och nu? Hur hänger det krympande globala utrymmet för demokratiskt samtal ihop med utrymmet för forskning? Kritiskt tänkande kan bidra till att förtryck och tabun ifrågasätts, och empirisk kunskap kan rycka undan mattan för regimer som lever på desinformation. Är akademins och den fria forskningens ställning hotad? Professor Helena Lindholm från School of Global Studies vid Göteborgs universitet diskuterar med bland andra Edward Lempinen, the World Acedemy of Science och Seteny Shami, Arab Council for the Social Sciences.

Bistånd till forskning – en lyx när folk svälter? Hör Firsausi Quadri och Ann-Mari Svennerholm, två av de forskare som tagit fram ett vaccin mot kolera som nu räddar hundratusentals liv i olika kriszoner och i fattiga länder i hela världen. Det tog fyrtio års internationell forskning att lösa gåtan, och varje steg i forskningsprocessen stöttades av svenskt bistånd. Men hur vet man vilken forskning som kommer att leda till förändring för människor i fattigdom, och hur värderar man var man ska lägga biståndspengarna när de humanitära behoven är enorma?

Open Access till forskning bekostad av biståndsmedel
Open Acess, alltså att forskningsresultat publiceras där alla gratis kan läsa om dem, ökar chanserna att forskningen kommer till nytta och kan förbättra människors liv. Sidafinansierad forskning, med medel från skattebetalarna, borde vara tillgänglig gratis. Men hur kan förändringen från dyra tidskrifter till Open Access genomföras på ett bra sätt, så både forskarsamhället och samhället i stort tjänar på det? Beate Eellend som samordnar Open Access-arbetet i Sverige samtalar med bland andra Susan Murray på African Journals Online.

Bland de forskare som kommer finns:

Dr Fernanda Machungo, Universidade Eduardo Mondlane, Moçambique.
Hennes forskning där hon visade hur olagliga och osäkra aborter krävde människoliv ledde till lagändringar i Moçambique. Tillsammans med Staffan Bergström på KI gjorde hon år 1997 en jämförande studie på sjukhuset i Maputo mellan kvinnor som gjorde en säker och laglig abort och kvinnor som gjorde abort illegalt. Studien visade hur kvinnorna som gjorde olagliga aborter var yngre, hade sämre kunskaper om preventivmedel, och var yngre vid sin sexuella debut och vid sin första graviditet än kvinnorna som gjorde lagliga aborter.
Moçambique ändrade sin abortlagstiftning år 2014 och gjorde abort lagligt upp till 12 graviditetsveckan.

Dr Segenet Kelemu, Director-General, International Centre of Insect Physiology and Ecology
Segenet Kelemus forskning om insekter, och om hur man kan skydda gröda från insektsangrepp och vilka insekter som man kan äta (!) har gjort en enorm skillnad för matsäkerheten i Afrika. Född i Etiopien har hon utmanat varje gräns för vad flickor fick göra och inte göra, tills hon lämnade en framgångsrik internationell karriär för att återvända till Afrika där hennes forskning kunde göra mest nytta. Hennes expertis är hur insekter och plantor är beroende av varandra – både banbrytande metoder för att skydda grödor mot sjukdomar, men också kring vad som händer med vår mat om insekterna försvinner. Den senaste studien gäller hur man kan utvinna olja ur insekter, och resultaten tyder på att det går, och att oljan är rik på Omega 3, antioxidanter och vitamin E.

Dr Seteney Shami, Director, Arab Council for the Social Sciences
Vilken plats har samhällsvetenskapen vid universitet och högskolor i mellanöstern? Seteney Shami är antropolog från Jordanien, och hennes forskning handlar om etnicitet och nationalism, migration över nationella gränser, globalisering och flyktingströmmar. Hon arbetar också för akademisk frihet, i en kommitté som stöttar arabiska forskare inom samhällsvetenskap och humaniora som drabbas av inskränkningar i den akademiska friheten.