Regeringen har lyssnat på LRF – men kraven ökar trots minskad budget
Den nya jordbrukspolitiken från 2023 innebär en minskad EU-budget samtidigt som kraven på bönderna skärps och delar av nuvarande arealersättning görs om till miljörelaterade ersättningar.
– Anledningen till att kraven ökar och budgeten minskar beror på politiska överenskommelser mellan Europaparlamentet och EUs medlemsländerbeslut från EU-kommissionen och EU-parlamentet. Regeringen och ansvariga myndigheter har i stort sett fattat kloka beslut i de vägval som Sverige gjort, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.
Kraftigt sänkt gårdsstöd
Gårdsstödet sänks med i storleksordningen 25 procent och istället införs mer omfattande miljöersättningar. Sänkningen är en följd av EU-regelverket och innebär 1,5 miljarder kronor mindre per år för svenska bönder. Eftersom de nya miljöersättningarna också medför ökade kostnader på gårdsnivå blir det mycket svårt att kompensera för sänkningen av arealersättning.
– Sverige behöver en lönsam och hållbar matproduktion. Men politiken är underfinansierad och det behövs fortfarande ytterligare en miljard i finansiering för att kunna nå målen i den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade om 2017. Beskedet om det kraftigt sänkta gårdsstödet är tufft eftersom det kommer samtidigt som priset på energi och andra insatsvaror är på historiskt höga nivåer. Våra medlemmar gör redan en hel del miljöåtgärder på egen bekostnad, men det blir sämre förutsättningar för det nu när lönsamheten försämras, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.
Riktade stöd till unga lantbrukare
Regeringen har även beslutat att höja budgeten för vissa ersättningsformer i CAP, som investeringsstödet, kompensationsstödet i mindre gynnade områden, djurvälfärd, ersättningen för att låta beta naturbetesmarker och riktade stöd för unga lantbrukare.
LRF tycker att det är bra och det är ersättningsformer man har uttryckt önskemål om att öka. För att kunna uppfylla målen i den nationella livsmedelsstrategin behövs tydliga satsningar på jordbruket och regeringens beslut är ett steg i rätt riktning.
– Det är positivt att man inser att vi måste satsa på unga lantbrukare för att göra det mer gynnsamt för dem att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Det är viktigt för återväxten och för att vi ska kunna ha en livsmedelsproduktion i Sverige även i framtiden, säger Palle Borgström.
Efterfrågad miljöersättning införs
I stället för det sänkta gårdsstödet införs bland annat en miljöersättning för att öka precisionen i jordbruket i syfte att planera sin odling.
– Detta är en ersättning som LRF har efterfrågat så vi ser positivt på att den införs. Samtidigt är vi kritiska till att den inte är öppen för lantbrukare i hela landet, säger Palle Borgström.
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 en finansiering av den andra pelaren av CAP, som idag kallas landsbygdsprogram och finansieras både statligt och av EU, om motsvarande 5,7 miljarder kronor per år. Men detta belopp reduceras nu med drygt 800 miljoner kronor genom finansiering av åtgärder som läggs utanför CAP.
– Det gör att budgeten för CAP de facto reduceras. Pengarna borde ha stannat inom CAP. Det är bra åtgärder som exempelvis bredband och rovdjursavvisande stängsel, men de borde ha finansierats med nya pengar, säger Palle Borgström.
Fakta
Regeringens beslut innebär att de nu skickar ned den nationella strategiska planen för genomförandet av jordbrukspolitiken 2023 – 2027 till EU-kommissionen. EU-kommissionen ska godkänna Sveriges förslag under år 2022.
Nyckelord
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Bilder
Om
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
LRF välkomnar satsningar på det civila försvaret i Försvarsberedningens slutrapport26.4.2024 15:51:19 CEST | Pressmeddelande
Försvarsberedningen presenterar i sin slutrapport idag förslag till budgetsatsningar om minst 15 miljarder kronor till det civila försvaret från och med 2028. “LRF välkomnar omfattande satsningar på att stärka den civila beredskapen”. Säger Anna Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund.
Sveriges matupplevelser i din mobil. Unikt samarbete mellan Lantbrukarnas Riksförbund och White Guide17.4.2024 14:22:22 CEST | Pressmeddelande
Restaurangguiden White Guide lanserar Sveriges första rikstäckande mat- och dryckeskalender i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Den digitala kalendern gör det enklare att hitta fram till Sveriges småskaliga mat- och dryckeshantverkare på landsbygden.
LRF om vårbudgeten – större satsningar krävs inför 202515.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under måndagen (15/4) presenterade Regeringen vårändringsbudgeten för 2024. Inga större nyheter för LRF:s medlemsföretag annonserades i anslagsökningarna om netto 17,3 miljarder. ”Vi förväntar oss betydligt mer omfattande satsningar i höstbudgeten inför 2025”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Enskilda vägar säkrar maten och energi – även i framtiden?15.4.2024 06:45:00 CEST | Pressmeddelande
Idag behöver Sverige landsbygdens enskilda vägar för att säkra att det finns mat på bordet och energi till de svenska hemmen. Nio av tio lantbrukare i Sverige bedriver sin verksamhet längs en enskild väg och 90 procent av alla skogstransporter börjar där. Men ingen vet hur länge Sverige kan lita på dagens enskilda vägar. Det framkommer i Trafikverket inriktningsunderlag inför kommande infrastrukturproposition. Regeringen behöver i kommande infrastrukturproposition säkerställa den potentiella säkerhetsrisk som finns när det saknas data på dagens, och därmed framtidens, tillstånd för Sveriges största vägnät.
Gensaxen - ett konkurrenskraftigt verktyg i växtförädlingen12.4.2024 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Om gensaxen Crispr/Cas9 får grönt ljus i EU, kommer fler forskare och växtförädlare att kunna utveckla så kallade genomredigerade sorter av grödor, som på olika sätt bidrar till en mer hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Europa, snabbare och med högre precision.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum