Regeringsuppdrag om trängselavgifter i luften redovisat

Det var i september som Transportstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att ta reda på om och hur trängselavgifter inom luftfarten skulle kunna leda till effektivare kapacitetsutnyttjande och minskad miljöpåverkan.

Det finns tre områden där det kan bli trångt på en flygplats: i luften, på och omkring rullbanorna (start- och landningsbanorna) och i terminalerna. Om efterfrågan på resor överstiger kapaciteten kan det uppstå trängsel, vilket kan leda till större utsläpp. I Sverige är det dock svårt att göra denna koppling eftersom kapaciteten på den största flygplatsen Arlanda sällan når maxtaket och inte heller gjorde det före pandemin.

– Det är med andra ord svårt att säga att trängselavgifter skulle ha en direkt inverkan på miljön. Det som skulle kunna ha en koppling är antalet flygrörelser, det vill säga starter och landningar. Så därför har vi valt att titta närmare på just rullbanornas kapacitet, säger Malin Ekeström utredare på Transportstyrelsen.

Krävs en hög avgift

I slutredovisningen föreslår Transportstyrelsen att det ska införas en ny bestämmelse i förordningen om flygplatsavgifter, som innebär att flygplatsavgifterna ska variera i förhållande till hur stor del av rullbanans kapacitet som utnyttjas.

Det finns dock mycket som talar för att en avgift skulle behöva vara hög för att få effekt på kapacitetsutnyttjandet. Det beror bland annat på att resenärer som vill flyga under det som kallas för peak inte är särskilt priskänsliga. Samtidigt som flygföretagen ofta har större ekonomiska marginaler under peak.

– Det finns andra sätt att styra kapacitetsutnyttjandet på flygplatsen, till exempel genom slotkoordineringen. Om regeringen väljer att gå vidare med en trängselavgift bör flygplatshavaren, det vill säga den som driver flygplatsen, få möjlighet att utforma avgiften i samråd med flygföretagen, säger Malin Ekeström.

Till rapporten: Trängselavgifter inom luftfarten - slutredovisning av ett regeringsuppdrag