Riksförbundet Svensk Trädgård presenterar trädgårdens klimatnytta i ny rapport

Förstudien

De svenska trädgårdarna täcker en yta lika stor som Blekinges och bidrar till unika livsmiljöer och ekosystem i hela Sverige. Förutom att ge skydd och föda till otaliga insekter och andra djur bidrar även en odlad trädgård till att minska växthusgaserna. När växterna som finns i trädgården växer, tas koldioxid upp från atmosfären och binds in i träden, buskarna och inte minst i jorden med hjälp av rötterna. Alla växter, även gräsmattan utgör därför en viktig del i kolets kretslopp. 

När Riksförbundet inledde arbetet med förstudien tog vi kontakt med Royal HorticulturalSociety, RHS som 2021 gav ut rapporten: The RHS SustainableStrategy – Net positive for nature and people by 2030. I RHS rapport beskrivs ett ambitiöst mål att öka hållbarheten för trädgårdsodling ur olika synvinklar. Vi fick möjlighet att ta del av deras material och referenser till rapporter som vi kunde använda för våra antaganden och beräkningar. Vår förhoppning är att det på sikt görs ett liknande arbete i Sverige som det har gjorts i England och att vi då kan få reda på hur det ser ut med kolinlagringen för olika vegetationstyper i svenska trädgårdarna.

Under november 2022 genomförde Riksförbundet Svensk Trädgård en enkätundersökning inom ramen för förstudien. Målet med enkätstudien var att kunna uppskatta vad och hur mycket som växer i de svenska trädgårdarna för att på sikt kunna räkna ut hur mycket trädgårdarna faktiskt bidrar till att minska mängden koldioxid i atmosfären genom att binda in den i växtlighet och i marken. Vi passade även på att skapa en bild över trädgårdsägares motivation till att göra miljö- och klimatåtgärder i den egna trädgården.

Enkäten har fått totalt 10 262 svar där 72 procent har svarat på hela enkäten, vilket motsvarar 7 961 trädgårdar.

Enkätsvar

• Det finns gott om klippt gräsmatta i de svenska trädgårdarna. Mer än 65 procent har över 100 kvm gräsmatta och mer än hälften har mer än 200 kvm gräsmatta. 22 procent har en yta mellan 200–500 kvm. 
• Det är ont om stora träd i de svenska trädgårdarna. 40 procent har inga stora träd i sin trädgård. Med stora träd menas träd över 12 meter.
• Även buskar tycks det vara ont om i de svenska trädgårdarna. 10 procent av trädgårdarna har varken prydnadsbuskar eller bärbuskar över en meter i sin trädgård. Mer än 50 procent har 1–15 buskar. De som har fler än 25 buskar är endast 10 procent.
• Tid är det som många, 55 procent, uppger att de saknar för att kunna odla mer. 20 procent vill odla mer för att bidra till ökad biologisk mångfald. 20 procent kan även tänka sig odla mer om de vet att det gynnar ett bättre klimat.  

Analys

• Det är anmärkningsvärt få buskar och kort sträcka med häck i våra trädgårdar med tanke på hur stora trädgårdarna är. Buskars betydelse i avseende för både kolinlagring och framför allt biologisk mångfald tycks få vara medvetna om. 
• Många tycks vilja främja den biologiska mångfalden men kunskap om vad som omfattas är inte lika brett. Många förknippar biologisk mångfald med blommande växter med gott om pollen och nektar. Betydligt färre personer tycks känna till att även buskar, häck, gräs och nässlor och så vidare också är viktiga inslag för att gynna djurlivet och den biologiska mångfalden.  
• Några efterlyser mer tillåtande omgivning, partner/grannar/hyresvärdar/kommuner etcetera. Vilket signalerar behovet av information och kunskap som kan öka medvetandet om fördelarna för hyresvärdar och kommuner att upplåta mark till odling? Även sällskap och tillsammansodling lyfts. Sverige kanske behöver fler odlingskollektiv på offentlig mark?  
• Det finns ett tydligt uttalat intresse, 20–25 procent för att utföra åtgärder som är bra för miljö och/eller biologisk mångfald.

Riksförbundet Svensk Trädgårds publika rapport, Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodiversiteten, är en sammanställning av den mer omfattande huvudrapporten. Önskar du ta del av den publika rapporten finns den för nedladdning på svensktradgard.se/klimatnytta.

Illustrationer av Lizzie Harper är fria för publicering i samband med rapporten. Copyright Riksförbundet Svensk Trädgård.

Önskas mer information kring rapporten, fler bilder eller har du frågor kontakta: