Riksrevisionen blottar stora problem i utbildningssystemet

– Jag är inte ett dugg förvånad över vad Riksrevisionen kommit fram till. Men jag är angelägen om att det leder till bättre utbildningspolitiska prioriteringar. Ingenjörsutbildningarna hör till de program med flest avhopp. Bara ungefär hälften tar examen och så har det sett ut alltför länge, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Riksrevisionens nya granskningsrapport publicerades under tisdagen. Den har undersökt regeringens utformning och styrning av lärosätenas uppdrag att bygga ut vissa utbildningar på högskolan, däribland ingenjörsutbildningarna. Granskningen visar att utväxlingen varit svag och att fler platser på högskoleutbildningar inte fått avsedd effekt i antal utexaminerande.

Närmare 20 procent av alla nybörjare på ett högskoleprogram går på en ingenjörsutbildning, vilket gör dem näst störst efter lärarutbildningarna. Problemet är att många som väljer att påbörja en ingenjörsutbildning inte har tillräckliga kunskaper i framförallt matematik. En kommande rapport från Sveriges Ingenjörer visar att matematik är det ämne som har lägst genomsnittsbetyg i grundskolans årskurser 6 och 9.

– Om fler ska våga välja ingenjörsbanan och ha en bra chans att klara av utbildningen måste insatserna i första hand läggas på förkunskaperna i matematik. De satsningar som behöver göras i högskolan är inte på fler platser. Resurserna bör istället läggas på att höja anslagen per student. Jag hoppas vi kan få diskussionen att handla om detta, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.