Rökning och viss gen tredubblar risken för hjärtinfarkt vid SLE
10.5.2021 10:30:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

- Ett viktigt syfte med studien är att hitta nya markörer som gör det lättare att fånga in högriskpatienteroch erbjudaläkemedelsbehandling för att förebygga hjärt- eller hjärninfarkt, men framför allt att kunna uppmuntra till livsstilsförändringar som vi vet är så viktiga för att minska risken, säger Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet.
Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk, autoimmun sjukdom som kan drabba i princip alla organ i kroppen. Vilka organ som drabbas, och hur allvarligt de påverkas, skiljer sig åt mellan olika individer; medan vissa framför allt drabbas av besvär från hud och leder, kan andra få en allvarlig påverkan på viktiga inre organ som hjärtat, njurarna och det centrala nervsystemet. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och bryter oftast ut innan klimakteriet. Symtomen kommer ofta i skov, bland annat svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ.
För bara några decennier sedan var njurinflammation en vanlig orsak till tidig död vid SLE, men tack vare ett förbättrat omhändertagande av patienter med njurengagemang har det skett en kraftig minskning av patienter som drabbas av allvarliga njurskador. Den långsiktiga prognosen för patienter med SLE har därmed förbättrats avsevärt. Samma minskning har dock inte skett för hjärt-kärlsjukdom.
- Vi vet att riskfaktorer som har stor betydelse i normalbefolkningen, såsom rökning, högt blodtryck och stillasittande, också har stor betydelse för patienter med SLE, men dessa traditionella riskfaktorer kan ändå inte på egen hand förklara varför risken är så pass mycket högre hos patienter med SLE att drabbas av hjärtkärlsjukdom som exempelvis hjärtinfarkt.
SLE diagnostiseras med hjälp av elva kriterier. Blodprov mot olika markörer används också för att säkerställa diagnosen.
I Uppsala pågår forskning som syftar till att utveckla nya markörer som kan vara till hjälp att förutse vilka patienter som kommer att utveckla hjärtkärlsjukdom.
I den aktuella studien har forskarna undersökt rökningens betydelse för olika manifestationer eller komplikationer av SLE, inklusive hjärtkärlsjukdom. Likaså om någon av de gener som man vet ökar risken för SLE, förvärrar effekten av rökning ytterligare.
- Vi fann att SLE-patienter i Sverige som röker har en dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med patienter som är icke-rökare. Vi hittade dessutom tre genetiska varianter som var kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt. För patienter som ärvt en av dessa, en genvariant belägen i genen STAT4, av någon av sina föräldrar innebar rökningen en tredubblad risk för hjärtinfarkt istället för endast dubblad, berättar Sarah Reid.
För mer information/intervju, kontakta:
Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-471 45 42, e-post: Sarah.Reid@medsci.uu.se
Fakta: Inflammationer – ett av fyra centres of excellence
- Centres of Excellence, CoE, inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
- Idag har sjukhuset fyra CoE; inom inflammationer, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och typ 1-diabetes.
- CoE inflammationer har bildats för att lyfta fram och samla kompetensen för avancerad diagnostik och behandling av de sjukdomar som har sin grund i inflammatoriska processer.
- Förutom autoimmuna systemsjukdomar som SLE, innefattas bland annat hjärtkärlsjukdom, magtarmsjukdomar, astma och allergi samt infektionssjukdomar.
Fakta om SLE-studien
Baseras på journalgranskning för drygt 700 svenska patienter med SLE, bland annat vad gäller information om manifestationer, komplikationer och provresultat.
Genom journalerna tog forskarna också reda på om patienterna någonsin varit rökare.Analys av 60 olika gener, som man sedan tidigare vet är kopplade till en ökad risk att insjukna i SLE.
Undersökning av över 500 patienter med SLE från Danmark och Norge för att bekräfta resultaten (samma metod för insamling av information som ovan).
Resultaten: SLE-patienter som röker har en dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som patienter som är icke-rökare. Bland de svenska patienterna som ärvt genvarianten STAT4 från någon av sina föräldrar innebar rökningen en tredubblad risk för hjärtinfarkt istället för en dubblad. För gruppen med icke-rökare var däremot bärarskap av genvarianten inte förknippad med någon ökad risk.
Nota bene: Studien har nyligen publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
