Akademiska sjukhuset

Rökning och viss gen tredubblar risken för hjärtinfarkt vid SLE

Dela

Personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och lyfts fram i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.

En studie vid Akademiska sjukhuset visar att personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk.  Fotograf: Johan Alp
En studie vid Akademiska sjukhuset visar att personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Fotograf: Johan Alp

- Ett viktigt syfte med studien är att hitta nya markörer som gör det lättare att fånga in högriskpatienteroch erbjudaläkemedelsbehandling för att förebygga hjärt- eller hjärninfarkt, men framför allt att kunna uppmuntra till livsstilsförändringar som vi vet är så viktiga för att minska risken, säger Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet.

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk, autoimmun sjukdom som kan drabba i princip alla organ i kroppen. Vilka organ som drabbas, och hur allvarligt de påverkas, skiljer sig åt mellan olika individer; medan vissa framför allt drabbas av besvär från hud och leder, kan andra få en allvarlig påverkan på viktiga inre organ som hjärtat, njurarna och det centrala nervsystemet. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor än män och bryter oftast ut innan klimakteriet. Symtomen kommer ofta i skov, bland annat svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ.

För bara några decennier sedan var njurinflammation en vanlig orsak till tidig död vid SLE, men tack vare ett förbättrat omhändertagande av patienter med njurengagemang har det skett en kraftig minskning av patienter som drabbas av allvarliga njurskador. Den långsiktiga prognosen för patienter med SLE har därmed förbättrats avsevärt. Samma minskning har dock inte skett för hjärt-kärlsjukdom.

- Vi vet att riskfaktorer som har stor betydelse i normalbefolkningen, såsom rökning, högt blodtryck och stillasittande, också har stor betydelse för patienter med SLE, men dessa traditionella riskfaktorer kan ändå inte på egen hand förklara varför risken är så pass mycket högre hos patienter med SLE att drabbas av hjärtkärlsjukdom som exempelvis hjärtinfarkt.

SLE diagnostiseras med hjälp av elva kriterier. Blodprov mot olika markörer används också för att säkerställa diagnosen.

I Uppsala pågår forskning som syftar till att utveckla nya markörer som kan vara till hjälp att förutse vilka patienter som kommer att utveckla hjärtkärlsjukdom.

I den aktuella studien har forskarna undersökt rökningens betydelse för olika manifestationer eller komplikationer av SLE, inklusive hjärtkärlsjukdom. Likaså om någon av de gener som man vet ökar risken för SLE, förvärrar effekten av rökning ytterligare.

- Vi fann att SLE-patienter i Sverige som röker har en dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med patienter som är icke-rökare. Vi hittade dessutom tre genetiska varianter som var kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt. För patienter som ärvt en av dessa, en genvariant belägen i genen STAT4, av någon av sina föräldrar innebar rökningen en tredubblad risk för hjärtinfarkt istället för endast dubblad, berättar Sarah Reid.



För mer information/intervju, kontakta:
Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet, tel: 018-471 45 42, e-post: Sarah.Reid@medsci.uu.se

Fakta: Inflammationer – ett av fyra centres of excellence

  • Centres of Excellence, CoE, inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra CoE; inom inflammationer, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och typ 1-diabetes.
  • CoE inflammationer har bildats för att lyfta fram och samla kompetensen för avancerad diagnostik och behandling av de sjukdomar som har sin grund i inflammatoriska processer.
  • Förutom autoimmuna systemsjukdomar som SLE, innefattas bland annat hjärtkärlsjukdom, magtarmsjukdomar, astma och allergi samt infektionssjukdomar.

    Fakta om SLE-studien

    Baseras på journalgranskning för drygt 700 svenska patienter med SLE, bland annat vad gäller information om manifestationer, komplikationer och provresultat.

    Genom journalerna tog forskarna också reda på om patienterna någonsin varit rökare.Analys av 60 olika gener, som man sedan tidigare vet är kopplade till en ökad risk att insjukna i SLE.

    Undersökning av över 500 patienter med SLE från Danmark och Norge för att bekräfta resultaten (samma metod för insamling av information som ovan).

    Resultaten: SLE-patienter som röker har en dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt som patienter som är icke-rökare. Bland de svenska patienterna som ärvt genvarianten STAT4 från någon av sina föräldrar innebar rökningen en tredubblad risk för hjärtinfarkt istället för en dubblad. För gruppen med icke-rökare var däremot bärarskap av genvarianten inte förknippad med någon ökad risk.


Nota bene: Studien har nyligen publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.

Läs hela artikeln.




Nyckelord

Bilder

En studie vid Akademiska sjukhuset visar att personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk.  Fotograf: Johan Alp
En studie vid Akademiska sjukhuset visar att personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Fotograf: Johan Alp
Ladda ned bild
Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat
Sarah Reid, läkare och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska går inte vidare med ozonrening av läkemedelsrester8.6.2021 14:32:00 CEST | Pressmeddelande

De senaste åren har Akademiska sjukhuset testat flera olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och multiresistenta bakterier. 2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på sjukhusområdet inom ramen för en studie. Resultaten visar att tekniken fungerar, men med för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. Däremot är man öppen för att pröva andra tekniska lösningar.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum