Så kickstartar vi tjänstesektorn – Almegas återstartsprogam

– Tjänstesektorn är en jobbmotor av sällan skådat slag. Den sysselsätter tre av fyra personer i Sverige, har skapat nio av tio nya jobb det senaste decenniet och står för mer än hälften av landets BNP. Nu är läget kritiskt och det krävs kraftfulla åtgärder och massiva investeringar för att starta upp denna motor igen, säger Thomas Erséus, vd på Almega.

Regeringens och samarbetspartiernas räddningspaket har hindrat en ekonomisk härdsmälta, men risken är överhängande att antalet konkurser och varsel kommer att fortsätta i hög takt. Framtidstron har fått sig en rejäl knäck och såväl konsumenter som arbetsgivare blir alltmer försiktiga.

– Regeringen måste nu visa uthållighet och inte blåsa faran över. Krisåtgärderna får inte fasas ut för tidigt. Men det krävs dessutom att vi lyfter blicken och skapar rätt förutsättningar för att återstarta ekonomin, säger Thomas Erséus.

Almega har tagit fram skarpa förslag för hur en återstart av ekonomin kan ske med goda och långsiktiga tillväxtförutsättningar. Utgångspunkten ligger i tjänstesektorns utmaningar och behov och paketet omfattar kickstarts-, hållbarhets- och tillväxtinvesteringar på drygt 150 miljarder kronor.

– Att avstå från denna investering blir kostsamt. Det är helt avgörande att få fart på företagen. Det är företagen som skapar jobb, generar skatteintäkter och ger välstånd till Sverige, säger Thomas Erséus.

Med dagens BNP-nivå på ca 5 000 miljarder motsvarar en 2 procentenheter högre tillväxt närmare 1 100 miljarder på 10 år. Kloka satsningar och ekonomiska beslut idag är därför helt avgörande för morgondagens välstånd.

Almegas och våra åtta förbunds omfattande återstartsprogram, Så kickstartar vi tjänstesektorn, utgörs bland annat av följande tio punkter:

1. Sänk företagens kostnader för att anställa så att arbetslösheten inte biter sig fast på höga nivåer. Arbetsgivaravgiften bör sänkas permanent med tre procent, särskilt då ca 30 procent av den inte är kopplad till någon socialförsäkring utan kan betraktas som en indirekt skatt på arbete.

2. Sänk tjänstemomsen för att få igång konsumtionen. Många serviceintensiva tjänsteföretag har hamnat i en svår ekonomisk knipa till följd av minskad konsumtion av personliga tjänster. Genom att halvera tjänstemomsen under sex månader med start i höst kan hushållen få ett ökat konsumtionsutrymme samtidigt som tjänsteföretagens ekonomiska situation mildras.

3. Investera i digital infrastruktur. Coronakrisen har visat på behovet av att människor och verksamheter över hela landet har tillgång till snabb och säker uppkoppling. Att investera i snabbt bredband och 5G skapar goda förutsättningar för samhället i stort och är en nödvändighet för landsbygden

4. Modernisera arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden behöver moderniseras och anpassas för ett samhälle i snabb förändring. Reformeringen av Lagen om anställningsskydd och reformeringen av Arbetsförmedlingen är därför viktiga åtgärder för att stärka Sveriges anpassningsförmåga och snabbare ta oss ur krisen.

5. Främja arbetsgivarnas och arbetstagarnas investeringar i kompetensutveckling. Personalens kompetens är avgörande för tillväxt, omställning och konkurrenskraft. Vi föreslår att arbetsgivarna får möjlighet att göra kompetensavdrag genom att dra av hälften av kostnaden för personalutbildning mot skattekontot, en indirekt subvention av personalutbildning. Vi föreslår också att arbetstagarna får tillgång till särskilda tech-checkar för kompetensutveckling inom IT och ny teknik.

6. Beta av den växande vårdskulden. Redan före coronakrisen var väntetiderna långa för planerade behandlingar. Antalet operationer och andra åtgärder har minskat dramatiskt under krisen. Den planerade vården behöver komma igång så snart som möjligt för att börja möta de uppdämda vårdbehoven. Regionerna bör dra nytta av kapaciteten hos fristående vårdgivare för att arbeta bort vårdskulden.

7. Expertskatten finns till för att göra det lättare att rekrytera utländska experter till Sverige. Tyvärr har Sverige hårdare krav än övriga OECD-länder, vilket gör det svårt för oss som nation att konkurrera om den bästa kompetensen. Bland annat bör tiden för vilken man får tillämpa den lägre expertskatten för en utländsk expert öka från tre till fem år.

8. För att stimulera näringslivet att klimatkompensera och att göra hållbara investeringar bör statliga skattelättnader införas. Det kan exempelvis handla om skatteavdrag för klimatåtgärder, stimulansåtgärder för energieffektivisering och bättre resursutnyttjande.

9. Investera i järnväg både genom att bygga nya stambanor som kortar restiden ut i Europa och bygg ut kapaciteten för godstransporter på järnväg. Båda projekten är angelägna i den hållbara omställningen, de bidrar dessutom till att skapa arbetstillfällen och förbättra arbetspendlingen. Den så kallade nationella planen måste därför tidigareläggas.

10. Staten bör ta över största delen av företagens sjuklönekostnader till utgången av 2021. Så länge smittspridningen fortsätter i samhället är det rimligt att staten tar hela den sjuklönekostnad som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden i respektive storleksklass 2019, dvs före pandemin. Det innebär i praktiken att staten täcker halva sjuklönekostnaden för arbetsgivarna.