Så konsumerade vi i våra stadskärnor – före och under coronakrisen

De flesta branscher i stadskärnan gick bra under 2019, men beklädnadshandeln hade det fortsatt tufft i konkurrensen från köpcentrum, handelsplatser och e-handel och minskade sin försäljning med 1,1 procent. Bäst gick det för stadskärnornas caféer och restauranger som ökade sin försäljning med 4,1 procent. Även hotellnäringen ökade sin omsättning med 3,1 procent. Försäljningen av dagligvaror ökade med 1,7 procent och kommersiell service som består av flera olika typer av aktörer, exempelvis frisörer, barberare, skönhetssalonger, kemtvätt och skräddare ökade sin omsättning med 1 procent.

– Det som en gång var stadens kärna kommer tillbaka, det genuina och lokala. Vi har länge sett klädbutiker, kedjor och storskalighet i våra stadskärnor. Nu ser vi hur charmiga små caféer och restauranger, speceributiker och serviceinrättningar tar plats igen. Det är stadskärnan som svarar upp mot en ny efterfrågan, säger Christina Friberg, expert stadsutveckling, Fastighetsägarna MittNord.

Starkast var utvecklingen i våra storstäder, där omsättningen ökade med 4,4 procent. I våra små- och medelstora städer minskade den totala försäljningen med 0,4 procent respektive 0,7 procent.

– En attraktiv stadskärna lockar boende, besökare, företagsetableringar, entreprenörer och investerare. Det skapar tillväxt. Fastighetsägare, handlare, kommun och cityorganisationer behöver förstå vad morgondagens konsumenter efterfrågar och arbeta mot gemensamma mål och visioner. En bra utbudsmix och attraktiva miljöer som drar besökare och kunder skapas genom samverkan, säger Christina Friberg.

Flera av branscherna som gick bra under 2019, fick det svårt under coronakrisen i våras. Det visar försäljningsprognoserna för stadskärnorna första halvåret 2020. Hotellnäringen tappade drygt 40 procent av sin omsättning. Liknande tapp kunde ses inom kommersiell service. Restaurangnäringen minskade sin omsättning med 26 procent. I mindre stadskärnor ökade försäljningen av dagligvaror, medan större stadskärnor hade ett tapp inom dagligvaruhandeln.

Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln i landet i stort sjönk kraftigt i mars, men återhämtade sig under juni och juli och uppvisade där tillväxt. Olika branscher har påverkats på olika sätt. Bygg, elektronik och möbler har gått mycket bra medan klädhandeln haft det särskilt tufft.

– Redan innan coronakrisen såg vi en strukturomvandling i våra stadskärnor, som nu har accelererats. Krisen har visat på behovet av flexibilitet i både tankar och ytor. Det behövs enklare regelverk och snabbare hantering för hur stadens gemensamma ytor och lokaler kan användas och förändras, säger Christina Friberg.

Hårdast drabbades storstäderna bland annat som en följd av myndighetsrekommendationer om hemarbete och reserestriktioner, som kraftigt reducerade antalet människor som rörde sig i storstädernas centrum. Enligt prognosen minskade omsättningen i storstäderna med cirka 30 procent under första halvåret 2020. Det kan jämföras med småstäderna som minskade sin omsättning med 8 procent.

– Det är glädjande att vi ser en återhämtning i detaljhandeln och att människor väljer att komma tillbaka till stadskärnan efter coronakrisen. Men vi kommer att få leva med pandemins effekter ett tag till. Det kommer att krävas uthållighet och att stadskärnans aktörer samverkar med siktet inställt på framtiden, säger Christina Friberg.

Webbinarium: Så utvecklades omsättningen i Sveriges stadskärnor
Sänds idag den 23 september kl. 12.00-13.00
Följ webbinariet här

Om Cityindex
Cityindex är den första heltäckande kartläggningen av omsättningsutvecklingen för de kommersiella verksamheterna i Sveriges stadskärnor. Unikt för Cityindex är den modell som används för att bestämma stadskärnans avgränsning som skapar jämförbarhet över tid och mellan stadskärnor. Under 2020 års version av Cityindex läggs ett speciellt fokus på framtidens stadskärnor i spåren av coronapandemin.