Samordning av information vid kritiska bristsituationer av läkemedel ska stärkas och effektiviseras

Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att etablera en eller flera strukturer för samordning mellan nationella aktörer inom hälso- och sjukvården och i läkemedelsförsörjningskedjan avseende frågor som rör kritiska och potentiellt kritiska bristsituationer på läkemedelsmarknaden. Uppdragets syfte är att underlätta framtagande och kommunikation av lägesbilder vid bristsituationer till följd av så kallade restnoteringar och andra störningar i försörjningskedjan.

- Förslagen till samverkan och dialog med berörda aktörer kommer i sig inte att påverka orsakerna till att läkemedelsbrister uppstår. Det handlar om att ta fram bättre lägesbilder och information och fokus ligger på de bristsituationer som är kritiska eller potentiellt kritiska, säger Pia Carlstedt, utredare på läkemedelsverket och projektledare för regeringsuppdraget.

Förslagen i korthet:

1. Bedömningskriterier för vilka läkemedelsbrister som ska anses vara kritiska.

2. En struktur för dialog med centrala aktörer och regelbundna samverkansmöten med representanter för apotek och hälso- och sjukvård. Strukturen ska vara enkel men flexibel utifrån vilka aktörer, terapiområden eller särskilda patient- eller djurgrupper som berörs.

3. Direkta kommunikationsvägar mellan berörda aktörer för att bättre fånga upp signaler om kritiska eller potentiellt kritiska bristsituationer som inte anmälts till LV och för att enkelt kunna nå ut med information.

4. En utökad dialog med berörda representanter för att gemensamt bedöma den kritiska/potentiellt kritiska läkemedelsbristen och diskutera lösningsförslag samt ta fram och dela information som kan mildra konsekvenserna av bristsituationen.

Utöver dessa förslag ser Läkemedelsverket ett behov att få tillgång till information om lagerstatus för att bättre kunna bedöma omfattningen av läkemedelsbrister nationellt. Läkemedelsverkets information är främst baserad på företagens inrapporterade restnoteringar. Följsamheten till kraven på rapportering skulle kunna vara högre, och en möjlighet till att besluta om sanktionsavgift skulle troligen kunna förbättra detta.

Denna rapport berör den första delen av uppdraget, som avser samordning mellan berörda aktörer. Den andra delen av uppdraget som rör informationsgivning kommer att rapporteras senast den 30 juni 2020. Strukturen för bättre samverkan och informationsgivning kommer implementeras, kontinuerligt förbättras och utvärderas senast 31 mars 2023.