Särskilt stöd i grundskolan sätts in för sent
- Särskilt stöd är en rättighet för de elever som behöver det. Det är viktigt att uppmärksamma och möta elevens behov tidigt. Nu sätts stödet alltför ofta in först i slutet av grundskolan och då riskerar elevens behov av stöd bli större än om man hade sett behovet tidigare, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.
Behov av särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte nå gällande kravnivåer ska eleven i första hand ges stöd i form av extra anpassningar inom ordinarie undervisning. Om stödet inte hjälper ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, och om behov finns ska eleven få särskilt stöd. Om eleven ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas, där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas. Skolverket har följt upp omfattningen av de tre typer av särskilt stöd som är mest ingripande: enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.
Åtgärdsprogram
Läsåret 2021/22 har 5,8 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar drygt 63 900 elever. Det finns tydliga skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter blir det ett tapp för att sedan öka igen och högst andel är det i årskurs 9. Åtgärdsprogram är vanligare bland pojkar (7,3 procent) än bland flickor (4,2 procent).
- Rektorer och huvudmän behöver skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans ska kunna utveckla undervisningen så att den möter elevernas varierande behov. Verksamheten måste också organiseras så att lärarna tillsammans med skolans specialpedagogiska kompetens kan utreda, genomföra och följa upp det särskilda stöd som behövs när den ordinarie undervisningen inte räcker till, säger Ulrica Dahlén.
Enskild undervisning
Andelen elever i grundskolan som får stöd genom enskild undervisning har legat på runt 1 procent de senaste sex läsåren, vilket motsvarar drygt 10 700 elever för läsåret 2021/22. Bland flickorna är andelen med enskild undervisning 0,6 procent och bland pojkarna 1,1 procent. Högst andel enskild undervisng har eleverna i årskurs 9, där andelen uppgår till 1,3 procent.
Särskild undervisningsgrupp
Totalt 1,2 procent av eleverna, motsvarande knappt 13 400 elever, får stöd i särskild undervisningsgrupp. Dubbelt så stor andel pojkar som flickor får stöd i särskild undervisningsgrupp, 1,6 procent jämfört med 0,8 procent. Andelen elever i särskild undervisningsgrupp ökar för varje årskurs. Störst är andelen i årskurs 9 med 2,9 procent.
Anpassad studiegång
1,2 procent av eleverna i grundskolan har anpassad studiegång, vilket motsvarar knappt 13 200 elever. Bland flickorna är andelen 1,0 procent och bland pojkarna 1,4 procent. Jämfört med särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning är anpassad studiegång den minst vanliga stödinsatsen fram till årskurs 6. Därefter ökar andelen och i årskurs 9 har 4,2 procent av eleverna anpassad studiegång, vilket är högre än de övriga stöden.
Fakta om särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om stödet inte hjälper, eller om man tror att extra anpassningar inte kommer vara tillräckliga, ska skolan göra en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Om eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon få det. Att en elev bedöms ha behov av enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp kan, utöver inlärningsproblematik, ha att göra med social problematik eller en funktionsnedsättning. Det är den enskilda elevens behov och förutsättningar som ska styra beslutet om vilken typ av stödinsats som ska genomföras. I skollagen finns en garanti för tidiga stödinsatser (”läsa-skriva-räkna-garantin”). Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder stöd för arbetet med garantin och med stödinsatser.
För mer information
PM Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2021/22
Officiell statistik på riksnivå över särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22, i tabeller
Statistik på kommunnivå över åtgärdsprogram läsåret 2021/22, i tabell
För frågor kontakta
För frågor till Ulrica Dahlén kontakta presstjänsten på 08-527 333 00.
För frågor om statistiken kontakta Erik Hillberg på 08-5273 36 83.
Nyckelord
Bilder
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens12.11.2024 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.
Många elever med F i matematik har inte fått det stöd de har rätt till5.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik har ofta haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången. Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Slutbetygen för årskurs 9 sjunker26.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.
Ämnet makt, normer och kön tas bort, nu väntar omtag och bred dialog13.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket har landat i att inte gå vidare med det nya gymnasieämnet makt, normer och kön i sin nuvarande form. Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.
Skolverket öppnar kontor hos SPSM i Örebro27.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger ett gemensamt kontor i Örebro idag. Kontorsetableringen syftar till att Skolverket och SPSM ska möta skolhuvudmännen på deras lokala arena och erbjuda dialoger där huvudmännen själv bestämmer vilka frågor som de vill bolla med skolmyndigheterna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum