Skolverket

Särskilt stöd i grundskolan sätts in för sent

Dela
Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet sätts in i slutet av grundskolan. Särskilt stöd är vanligare bland pojkar än bland flickor. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar ny statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22.

- Särskilt stöd är en rättighet för de elever som behöver det. Det är viktigt att uppmärksamma och möta elevens behov tidigt. Nu sätts stödet alltför ofta in först i slutet av grundskolan och då riskerar elevens behov av stöd bli större än om man hade sett behovet tidigare, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.

Behov av särskilt stöd

Om en elev riskerar att inte nå gällande kravnivåer ska eleven i första hand ges stöd i form av extra anpassningar inom ordinarie undervisning. Om stödet inte hjälper ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, och om behov finns ska eleven få särskilt stöd. Om eleven ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas, där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas. Skolverket har följt upp omfattningen av de tre typer av särskilt stöd som är mest ingripande: enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.

Åtgärdsprogram

Läsåret 2021/22 har 5,8 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar drygt 63 900 elever. Det finns tydliga skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter blir det ett tapp för att sedan öka igen och högst andel är det i årskurs 9. Åtgärdsprogram är vanligare bland pojkar (7,3 procent) än bland flickor (4,2 procent).

- Rektorer och huvudmän behöver skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans ska kunna utveckla undervisningen så att den möter elevernas varierande behov. Verksamheten måste också organiseras så att lärarna tillsammans med skolans specialpedagogiska kompetens kan utreda, genomföra och följa upp det särskilda stöd som behövs när den ordinarie undervisningen inte räcker till, säger Ulrica Dahlén.

Enskild undervisning

Andelen elever i grundskolan som får stöd genom enskild undervisning har legat på runt 1 procent de senaste sex läsåren, vilket motsvarar drygt 10 700 elever för läsåret 2021/22. Bland flickorna är andelen med enskild undervisning 0,6 procent och bland pojkarna 1,1 procent. Högst andel enskild undervisng har eleverna i årskurs 9, där andelen uppgår till 1,3 procent.

Särskild undervisningsgrupp

Totalt 1,2 procent av eleverna, motsvarande knappt 13 400 elever, får stöd i särskild undervisningsgrupp. Dubbelt så stor andel pojkar som flickor får stöd i särskild undervisningsgrupp, 1,6 procent jämfört med 0,8 procent. Andelen elever i särskild undervisningsgrupp ökar för varje årskurs. Störst är andelen i årskurs 9 med 2,9 procent.

Anpassad studiegång

1,2 procent av eleverna i grundskolan har anpassad studiegång, vilket motsvarar knappt 13 200 elever. Bland flickorna är andelen 1,0 procent och bland pojkarna 1,4 procent. Jämfört med särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning är anpassad studiegång den minst vanliga stödinsatsen fram till årskurs 6. Därefter ökar andelen och i årskurs 9 har 4,2 procent av eleverna anpassad studiegång, vilket är högre än de övriga stöden.

Fakta om särskilt stöd

Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om stödet inte hjälper, eller om man tror att extra anpassningar inte kommer vara tillräckliga, ska skolan göra en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Om eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon få det. Att en elev bedöms ha behov av enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp kan, utöver inlärningsproblematik, ha att göra med social problematik eller en funktionsnedsättning. Det är den enskilda elevens behov och förutsättningar som ska styra beslutet om vilken typ av stödinsats som ska genomföras. I skollagen finns en garanti för tidiga stödinsatser (”läsa-skriva-räkna-garantin”). Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder stöd för arbetet med garantin och med stödinsatser.

För mer information

PM Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2021/22

Officiell statistik på riksnivå över särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22, i tabeller

Statistik på kommunnivå över åtgärdsprogram läsåret 2021/22, i tabell

För frågor kontakta

För frågor till Ulrica Dahlén kontakta presstjänsten på 08-527 333 00.

För frågor om statistiken kontakta Erik Hillberg på 08-5273 36 83.

Nyckelord

Bilder

Pressbild Ulrica Dahlén
Pressbild Ulrica Dahlén
Ladda ned bild

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye