Särskilt stöd i grundskolan sätts in för sent
- Särskilt stöd är en rättighet för de elever som behöver det. Det är viktigt att uppmärksamma och möta elevens behov tidigt. Nu sätts stödet alltför ofta in först i slutet av grundskolan och då riskerar elevens behov av stöd bli större än om man hade sett behovet tidigare, säger Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket.
Behov av särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte nå gällande kravnivåer ska eleven i första hand ges stöd i form av extra anpassningar inom ordinarie undervisning. Om stödet inte hjälper ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, och om behov finns ska eleven få särskilt stöd. Om eleven ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas, där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas. Skolverket har följt upp omfattningen av de tre typer av särskilt stöd som är mest ingripande: enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.
Åtgärdsprogram
Läsåret 2021/22 har 5,8 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar drygt 63 900 elever. Det finns tydliga skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter blir det ett tapp för att sedan öka igen och högst andel är det i årskurs 9. Åtgärdsprogram är vanligare bland pojkar (7,3 procent) än bland flickor (4,2 procent).
- Rektorer och huvudmän behöver skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans ska kunna utveckla undervisningen så att den möter elevernas varierande behov. Verksamheten måste också organiseras så att lärarna tillsammans med skolans specialpedagogiska kompetens kan utreda, genomföra och följa upp det särskilda stöd som behövs när den ordinarie undervisningen inte räcker till, säger Ulrica Dahlén.
Enskild undervisning
Andelen elever i grundskolan som får stöd genom enskild undervisning har legat på runt 1 procent de senaste sex läsåren, vilket motsvarar drygt 10 700 elever för läsåret 2021/22. Bland flickorna är andelen med enskild undervisning 0,6 procent och bland pojkarna 1,1 procent. Högst andel enskild undervisng har eleverna i årskurs 9, där andelen uppgår till 1,3 procent.
Särskild undervisningsgrupp
Totalt 1,2 procent av eleverna, motsvarande knappt 13 400 elever, får stöd i särskild undervisningsgrupp. Dubbelt så stor andel pojkar som flickor får stöd i särskild undervisningsgrupp, 1,6 procent jämfört med 0,8 procent. Andelen elever i särskild undervisningsgrupp ökar för varje årskurs. Störst är andelen i årskurs 9 med 2,9 procent.
Anpassad studiegång
1,2 procent av eleverna i grundskolan har anpassad studiegång, vilket motsvarar knappt 13 200 elever. Bland flickorna är andelen 1,0 procent och bland pojkarna 1,4 procent. Jämfört med särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning är anpassad studiegång den minst vanliga stödinsatsen fram till årskurs 6. Därefter ökar andelen och i årskurs 9 har 4,2 procent av eleverna anpassad studiegång, vilket är högre än de övriga stöden.
Fakta om särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om stödet inte hjälper, eller om man tror att extra anpassningar inte kommer vara tillräckliga, ska skolan göra en utredning av elevens behov av särskilt stöd. Om eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon få det. Att en elev bedöms ha behov av enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp kan, utöver inlärningsproblematik, ha att göra med social problematik eller en funktionsnedsättning. Det är den enskilda elevens behov och förutsättningar som ska styra beslutet om vilken typ av stödinsats som ska genomföras. I skollagen finns en garanti för tidiga stödinsatser (”läsa-skriva-räkna-garantin”). Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder stöd för arbetet med garantin och med stödinsatser.
För mer information
PM Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2021/22
Officiell statistik på riksnivå över särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22, i tabeller
Statistik på kommunnivå över åtgärdsprogram läsåret 2021/22, i tabell
För frågor kontakta
För frågor till Ulrica Dahlén kontakta presstjänsten på 08-527 333 00.
För frågor om statistiken kontakta Erik Hillberg på 08-5273 36 83.
Nyckelord
Bilder

Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
