Skogsstyrelsen

Satellitbilder avslöjar: ju längre norrut desto sämre ungskogar

Dela

Ungskogen i norra Sverige blir sämre ju längre norrut man kommer. Det visar en ny analys från Skogsstyrelsen som tagits fram bland annat med hjälp av satellitbilder. I Norrbotten är en femtedel av ungskogen dålig, vilket är dubbelt så mycket som i Västerbotten och Jämtland. De främsta orsakerna är betande älgar och skadesvampar. Nu lanserar Skogsstyrelsen en ny utbildning för att vända trenden.

Ungskog hårt betad av älg. Foto: Robert Lind/Skogsstyrelsen (Bilden får användas fritt i samband med rapportering om denna nyhet.)
Ungskog hårt betad av älg. Foto: Robert Lind/Skogsstyrelsen (Bilden får användas fritt i samband med rapportering om denna nyhet.)

Den nya statistiken visar att ungskogen mår sämre ju längre norrut i landet man kommer. I Norrbotten är 42 000 hektar eller 19 procent av ungskogen mycket gles. Motsvarande siffra för Jämtland är 19 000 hektar som i länet motsvarar 10 procent av ungskogen. (Se karta nedan!)

─ Våra nya resultat visar att läget är mest allvarligt i Norrbottens län och att ungskogen i inlandet har en sämre utveckling jämfört med kusten, säger Tobias Gramner, projektledare för samverkansprojektet Multiskadad ungskog i norra Sverige.

2019 kunde Skogsstyrelsen slå larm om att en stor andel av ungskogarna i Norrbotten och Västerbotten är glesa, växer dåligt och till och med riskerar att dö. Begreppet multiskadad skog etablerades eftersom träden ofta drabbats av flera skador samtidigt (mer fakta nedan).

Sedan dess har tekniken förfinats för att bli mer träffsäker och bättre på att identifiera och avgränsa ungskogar som utvecklas mycket dåligt. Analysen baseras på 20–30 år gamla hyggen där statistik från satellitbilder beräknats för olika delar av varje enskilt hygge. Genom att jämföra gamla och nya satellitbilder kan ungskogarnas utveckling följas över tid.

Törskatesvamp och älgbete främsta orsakerna

Skogsstyrelsen bedömer att huvudorsaken till de glesa ungskogarna och att de växer dåligt är ett högt betestryck av älg men även olika skadesvampar. Framför allt har skador från törskatesvamp påverkat ungskogarna negativt, inte sällan i kombination med andra skador.

─ Förutom att skogsägare drabbas ekonomiskt innebär skadorna i ungskogen att skogens bidrag till varor och tjänster som kan ersätta vårt fossilberoende minskar men också att koldioxidupptaget sjunker och påverkar vårt klimat negativt, säger Tobias Gramner.

I värsta fall är skadorna så allvarliga att skogsägaren tvingas avverka i förtid och plantera ny skog vilket medför stora förluster. Det är viktigt att skogsägare lär sig känna igen de vanligaste skadorna och vad de kan göra åt dem. I skadade och glesa ungskogar måste skötseln ofta anpassas vilket ställer stora krav på skogsägaren.

Ny digital webbutbildning

Därför lanserar nu Skogsstyrelsen en digital utbildning som riktar sig till skogsägare i norra Sverige.

─ Många har svårt att känna igen olika skadesvampar och är osäkra på hur skadade bestånd kan skötas. Vi hoppas att så många som möjligt går utbildningen för att skaffa sig mer kunskap och därmed minska skadorna, säger Tobias Gramner.

Här kan du se filmerna om olika skador som ingår i den nya utbildningen: Skogsstyrelsen - Multiskadad ungskog

Mer fakta:

Samverkansprojektet Multiskadad ungskog i norra Sverige: För att försöka vända trenden och inhämta mer kunskap om orsakerna bakom de dåligt växande ungskogarna startade Skogsstyrelsen upp ett samverkansprojekt 2020. Deltagare i projektet: SLU, Skogforsk, Svenska Kyrkan, Svenska Jägareförbundet, Holmen, SCA, Norra Skog och Sveaskog.

Multiskadad ungskog: Skogen kallas för multiskadad när flera skadefaktorer tillsammans påtagligt påverkar trädens vitalitet, tillväxt och överlevnad. I norra Sverige är tallskogarna mest utsatta. I dagsläget bedöms älg och törskatesvamp ha förorsakat de största skadorna och de största ekonomiska förlusterna. Bland andra skador finns gremmeniella, knäckesjuka och snöskytte på tall samt granrost, skvattramrost och grankotterost på gran. De olika skadorna kan förekomma i olika kombinationer och frekvens från plats till plats, fläckvis också som en enda skada.

Mer information:

Tobias Gramner, projektledare, Skogsstyrelsen, 0970-643 45, 072-514 66 11, tobias.gramner@skogsstyrelsen.se

Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se

Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se

Bilder

Ungskog hårt betad av älg. Foto: Robert Lind/Skogsstyrelsen (Bilden får användas fritt i samband med rapportering om denna nyhet.)
Ungskog hårt betad av älg. Foto: Robert Lind/Skogsstyrelsen (Bilden får användas fritt i samband med rapportering om denna nyhet.)
Ladda ned bild
Ju längre norrut desto mer och svårare skador på ungskogen. I kartan har rutorna färgats utifrån andelen areal som har dåliga föryngringar. Mörkbrun färg betyder stor andel medan en ljusare färg betyder mindre andel av den föryngrade arealen. Illustrationen är fri att publicera. Karta: Skogsstyrelsen
Ju längre norrut desto mer och svårare skador på ungskogen. I kartan har rutorna färgats utifrån andelen areal som har dåliga föryngringar. Mörkbrun färg betyder stor andel medan en ljusare färg betyder mindre andel av den föryngrade arealen. Illustrationen är fri att publicera. Karta: Skogsstyrelsen
Ladda ned bild

Länkar

Om

Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping

036-35 93 00http://www.skogsstyrelsen.se

Skogsstyrelsen – en lokalt förankrad myndighet med uppdragsverksamhet

Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vi finns över hela landet med huvudkontor i Jönköping. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda. Den lokala förankringen är viktig för oss. Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.

Följ Skogsstyrelsen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum