Sigtuna utvecklas – med kulturmiljön i fokus

Under kommunfullmäktige den 28 november beslutades den nya bevarande- och förnyelseplanen för Sigtuna.
Så här säger Mats Weibull (M), ordförande i bygg- och trafiknämnden, om det 200-sidiga dokumentet:
- Planen är till för att skapa tydlighet, kunskap och förståelse för hur vi vill utveckla Sigtuna med bostäder, service och logistik för nuvarande och framtida invånare och besökare, men samtidigt behålla småstadskänslan och det kulturhistoriska arvet som finns. Med det här dokumentet vill vi att fastighetsägare och andra intresserade får inspiration till att vårda, förstå och njuta av vår gemensamma kulturmiljö. Planen ska också fungera som underlag vid kommunens myndighetsutövning vid exempelvis bygglovhantering, förhandsbesked och upprättande av detaljplaner.

Ofta hamnar Sigtuna på listor över Sveriges mest sevärda platser och sedan 1986 räknas staden som ett nationellt riksintresse tack vare dels spåren från tusentalet som finns kvar i gatustruktur och ruiner, dels den idylliska 1700- och 1800-talsbebyggelsen med trähus.

1986 upprättades en bevarande- och förnyelseplan som nu alltså reviderats och uppdaterats eftersom förutsättningar och regelverk förändrats, liksom bedömningar kring vad som är kulturhistoriskt värdefullt.
I den nya och mer lättillgängliga upplagan ligger exempelvis mer fokus på saker att tänka på vid restaurering eller om- och tillbyggnader.
- Vi har listat ”värdebärande karaktärsdrag” som är särskilt viktiga att bevara för enskilda byggnader och fastigheter. Det kan handla om tidstypisk färgsättning eller att vindskivorna är profilerade på ett visst sätt. Behöver man som fastighetsägare då exempelvis byta ut vindskivorna ska de utföras med samma profilering som de gamla, berättar Maria Nästesjö, projektledare för bevarande- och förnyelseplanen för Sigtuna.

Tidigare betonades bevarandeaspekter huvudsakligen för enstaka byggnader. Numer läggs större tonvikt på upplevelsen av helhetsmiljön.
- Även där spelar detaljerna stor roll. Därför finns råd och riktlinjer för exempelvis skyltning, belysning och staket, som vi har vidareutvecklat från den gamla planen. För att ta ett exempel: Systembolaget vid Lilla torget fick inte ha sin typiska ljuslåda som skylt, utan istället anpassa sig till kulturmiljön och den lokala skylttraditionen genom att välja en mer klassisk plåtskylt, berättar Maria Nästesjö.
Hon berättar vidare att även byggnaden som Systembolaget ligger i är ett bra exempel på hur det går att foga sig i det kulturhistoriska sammanhanget och samtidigt hålla en modern standard.
- Arkitekten Mats Egelius valde att låta byggnaden vara tjockare inåt och ta gårdsmiljön i anspråk för att kunna hålla byggnaden nätt på höjden. Det är ju ett ovanligt bebyggelsesätt för centrala Sigtuna, men med den kompromissen samspelar gatufasaden med gaturummet.