Skolans digitalisering går framåt – men en del återstår

- Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. Elever som inte får med sig tillräckligt bra digital kompetens från skolan har sämre förutsättningar att delta i fortsatta studier, att få jobb, att delta i samhället och att aktivt medverka till ett fortsatt demokratiskt samhälle, säger Ulrika Lundqvist, tillförordnad avdelningschef på Skolverket.

Bristande kunskaper om källkritik

En förutsättning för att barn och elever ska kunna utveckla digital kompetens är att lärare och förskolepersonal själva har tillräcklig digital kompetens i undervisningen. I den enkätundersökning som Skolverket har genomfört uppger två av tio lärare att de inte har tillräckliga kunskaper för att lära sina elever att använda internet på ett säkert sätt eller att källkritiskt granska texter på internet eller sociala medier. Dessutom saknas personal på många skolbibliotek, som ju har som viktig uppgift att stärka elevernas digitala kompetens inom bland annat informationssökning och källkritik.

- För att ge eleverna mer likvärdig digital kompetens inom informationssökning och källkritik behöver samarbetet mellan lärare och skolbiblioteken stärkas, säger Ulrika Lundqvist.

Digitala verktyg saknas för elever som behöver stödinsatser

Uppföljningen visar att lärare upplever behov av kompetensutveckling inom flera områden. Var femte lärare i grundskolan uppger att de inte har tillgång till de digitala verktyg de behöver för att utforma undervisningen för elever som behöver stödinsatser. Det kan till exempel handla om elever som behöver använda digitala stöd i sin läsning och i sitt skrivande.

- Rätt använda kan digitala verktyg främja kunskapsutveckling. De kan vara ett stöd för att konkretisera, visualisera, färdighetsträna och engagera elever. De kan också bidra till elevernas delaktighet och kreativitet. Det gäller generellt för alla elever, men ännu mer för elever som behöver extra stöd, säger Ulrika Lundqvist.

Tillgången till it-support ökar

Tillgången till datorer och surfplattor är generellt sett god, men det finns skillnader. Tillgången har ökat i förskolan sedan 2018 men minskat i komvux. Datortätheten är något högre på kommunala än på fristående grundskolor. Även tillgången till teknisk it-support och pedagogiskt it-stöd har generellt sett ökat men tillgången skiljer sig åt mellan skolor. Det finns till exempel fortfarande förskolor, skolor och komvux som helt saknar tillgång till pedagogiskt it-stöd. Så är fallet för var femte förskola och var tionde skola och inom komvux. Inom förskolan är tillgången till både teknisk it-support och pedagogiskt it-stöd högre på kommunala förskolor än på fristående.

Pandemin har ökat takten i skolans digitalisering

Pandemin har inneburit ett steg framåt för skolans digitalisering. Detta eftersom digitala verktyg och läromedel varit en absolut förutsättning för undervisning. Det är dock för tidigt att säga vilka förändringar som kommer att leva kvar efter pandemin eller hur dessa kommer att påverka undervisningens kvalitet. Skolverket följer upp och rapporterar löpande om pandemins konsekvenser för skolan.

Skolverkets insatser och fortsatta behov

Skolverket genomför en rad insatser för att stödja skolorna i arbetet med digitalisering. Förutom utbildningar för skolledare och lärare erbjuds ett antal skolor ett mer riktat stöd. Under 2021 samarbetade Skolverket med skolledningar och lokala team från cirka 50 huvudmän och skolor för att kartlägga verksamhetens nuläge, identifiera behov och ta fram en utvecklingsplan. Det riktade stödet till skolor med stora utvecklingsbehov fortsätter även i år.

En viktig framgångsfaktor för skolans digitalisering är att myndigheter och viktiga aktörer samarbetar. Skolverket har ett särsilt ansvar för att samordna och driva på det samarbetet.

Länkar till rapporterna och till mer information

Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstrategin 2021 
Främja digitalisering 
Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (regeringen.se)
Sektorsansvar för skolans digitalisering (skolverket.se)