Stabilt förtroende för hur svenskt bistånd används

- Svaren i undersökningen visar att svenskarnas vilja att ge bistånd grundar sig i en känsla av solidaritet och medmänsklighet. Nio av tio instämmer i att man bör stödja människor som lever under omänskliga förhållanden därför att alla människor har lika värde, och fyra av fem svarar också att man själv gjort något för att minska fattigdomen i världen, säger Carin Jämtin, Sidas generaldirektör.

Biståndsviljan, alltså vilket stöd svenska folket har för att skattemedel används till bistånd, har mätts sedan 1974. 65 procent svarar att de tycker att dagens biståndsnivå är lagom eller bör öka, medan 27 procent tycker att den bör minska eller slopas helt. Åtta procent svarar vet ej. Det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen, där kvinnor är mer positivt inställda än män. Utbildning och inkomst spelar också roll för biståndsviljan, där de med högst inkomst och längst utbildning är mer positivt inställda till biståndsanslagets storlek än andra grupper. Sett över tid är förändringarna som skett små, men jämfört med förra året kan man se en viss försvagning av biståndsviljan. Det är för tidigt att säga om detta är början på en ny trend.

Svenskarnas världsbild har blivit mer realistisk och mindre pessimistisk sedan förra året, även om de flesta har en överdrivet negativ bild av utvecklingen i världen. Sex av tio svarar korrekt att barnadödligheten i fattiga länder har minskat kraftigt de senaste tio åren, och fler har kunskap om medellivslängden i Vietnam som är 75 år och läskunnigheten bland ungdomar i Tanzania där fler än åtta av tio kan läsa. Kännedomen om barnafödandet i världen släpar däremot efter. Det är ett område där det skett stora förändringar som inte är väl kända bland svenskarna, och endast en av tio känner till att kvinnor i Bangladesh föder två barn i genomsnitt

- Trenden verkar vara att en växande grupp svenskar har en alltmer realistisk bild av utvecklingen i världen, och att färre föreställer sig elände och misär som inte går att förändra. Detta, tillsammans med signalerna att svenskarna litar på att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld stärker vårt mandat att fortsätta arbeta och berätta om världen och biståndet, säger Carin Jämtin.

Varje år görs mätningar av hur svenskarna ser på biståndet och vad de tycker om Sidas arbete. I år har Sifo genomfört en telefonundersökning där tusen personer intervjuats, och en webbenkät med 1500 svarande. Sifo har viktat resultatet för att motverka skevheter i urvalet.