Stillasittande växande hot mot akademikers hälsa

Stillasittande håller på att utvecklas till ett allt allvarligare problem för folkhälsan och är en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär enligt Arbetsmiljöverket.

En färsk undersökning som fackförbundet Akavia gjort bland sina medlemmar, som alla är yrkesverksamma akademiker, bekräftar den dystra bilden.

Ungefär var fjärde sitter 10−15 timmar ett normalt dygn och var tionde sitter så gott som hela dagen. Ungefär tre av tio har fått fysiska besvär till följd av långvarigt stillasittande. Exempel som nämns är besvär med axlar, nacke och ryggont men även viktuppgångar till följd av stillasittande.

− Det är oroväckande att så många upplever fysiska besvär som en konsekvens av sitt stillasittande, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia.

Undersökningen visar att ungefär hälften rör sig för lite. Cirka sju av tio svarar att de har möjlighet till att träna på arbetstid och fyra av tio svarar att deras arbetsgivare erbjuder friskvårdstimme. Samtidigt beskriver många att även om de har möjligheten att träna på arbetstid att de inte har tid att utnyttja den till följd av hög arbetsbelastning och tidsbrist.

− Det behövs ökad spridning av kunskap om det långvariga stillasittandets konsekvenser och fördelarna med hälsosamma vanor för att på så sätt skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Därför bör chefer i sin regelbundna dialog med medarbetare lyfta vikten av rörelse och variation i arbetslivet, säger Patrik Nilsson.

Resultat från undersökningen (urval):

• Ungefär var fjärde sitter 10-15 timmar ett normalt dygn
• Var tionde sitter så gott som hela dagen
• Fyra av tio upplever att deras arbetsgivare inte främjar rörelse på arbetstid
• 33 procent har fått fysiska besvär av långvarigt stillasittande
• 92 procent svarar att de hade utnyttjat en friskvårdstimme om arbetsgivaren erbjöd en sådan

Läs hela rapporten här. 

Om undersökningen: 

Undersökningen genomfördes av Akavia. Frågorna ställdes till en panel av 3 972 medlemmar genom en webbenkät under hösten 2022. Svarsfrekvensen var 41 procent och resultaten är vägda utifrån kön, ålder, arbetsmarknadssektor och profession. Målgruppen är ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer.