Stora skillnader i otrygghet och utsatthet för brott mellan landets kommuner
− Två polisregioner som sticker ut i resultaten är polisregion Syd och polisregion Nord. Polisregion Syd har en relativt stor andel personer som uppger att de utsatts för brott. Det är också störst andel som uppger att de känner sig otrygga och minst andel som uppger sig ha stort förtroende för rättsväsendet. I polisregion Nord är läget det motsatta. De har minst andel som uppger att de varit utsatta för brott och minst andel otrygga, samtidigt som de i störst utsträckning uppger ett stort förtroende för rättsväsendet, säger Johanna Viberg, utredare på Brå.
Det är betydligt vanligare att personer som bor i storstadsregionerna uppger att de blivit utsatta för brott, jämfört med riket i stort. Störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg där 33,3 procent av befolkningen uppgett att de har utsatts. Detta kan jämföras med den kommun där andelen är som minst, nämligen Vansbro, med 11,5 procent. Störst andel som uppgett utsatthet för egendomsbrott finns i Malmö kommuns stadsdel Hyllie, med 26,2 procent av hushållen. Det är en stor skillnad mot Härjedalens kommun där motsvarande andel är 3,8 procent.
Otrygghet och oro för brott
Polisregion Syd har störst andel otrygga, och här ligger även den kommun där det är vanligast att uppge otrygghet och oro för brott: Bromölla kommun.
Polisregion Nord har minst andel som upplever otrygghet och oro för brott. Dorotea och Övertorneå är de kommuner i landet där det är minst vanligt att uppge otrygghet och oro för brott.
Förtroende för rättsväsendet
Det är vanligast att uppge stort förtroende för rättsväsendet i Stockholm kommuns stadsdelsområden Norrmalm och Kungsholmen. Åsele kommun, som tillhör polisregion Nord, är den kommun där det är minst vanligt att uppge stort förtroende för rättsväsendet.
I förra veckan presenterade en statlig utredning ett förslag om hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. I utredningen föreslås bland annat att varje kommun bör utgå från sin lokala problembild.
− Vi ser att kommuner och regioner har olika problem och förutsättningar att arbeta brottsförebyggande, och att förslagen i utredningen därför är helt rätt ute. Det som presenteras i Brås kommunanalys kan fungera som en indikator för vad aktörerna behöver titta mer noga på i sin lokala kartläggning, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.
Hela undersökningen finns på Brås webbplats
Fakta
Kortanalysen baseras på resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019–2020. NTU bygger på post- och webbenkäter till ett urval av 200 000 personer i åldrarna 16–84 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott (under föregående kalenderår), otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet. Undersökningen bedöms kunna representera den svenska befolkningen (16–84 år) relativt väl. I en del kommuner är antalet svarande relativt få, vilket bidrar till en ökad statistisk osäkerhet. Resultaten bör därför betraktas som indikationer på hur det ser ut snarare än sanna värden.
Brott mot enskild person innefattar misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri och nätkränkning.
Egendomsbrott mot hushåll innefattar bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur/från fordon och cykelstöld.
För mer informationom undersökningen:
Johanna Viberg: 08-527 58 474, johanna.viberg@bra.se
Sofie Lifvin: 08-518 32 403, sofie.lifvin@bra.se
För mer informationom brottsförebyggande arbete:
Karin Svanberg: 08-527 58 494, karin.svanberg@bra.se
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Unga gängkriminella, bedrägerier samt kommuners brottsförebyggande i fokus på Råd för framtiden10.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens3.4.2024 10:26:01 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2024 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets, Brå, årliga nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets konferens äger rum den 10–11 april på Umeå Folkets Hus. Justitieminister Gunnar Strömmer inledningstalar.
121 fall av dödligt våld under 202327.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det var fler kvinnliga dödsoffer under 2023, jämfört med 2022, samtidigt var antalet kvinnor som utsattes för dödligt våld i en närstående parrelation på samma nivå som 2022. Även antalet minderåriga som fallit offer för dödligt våld var fler 2023 än 2022. Antalet fall med skjutvapen var däremot färre än 2022. Det visar ny statistik från Brå.
Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat22.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Möjliggörare på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk1.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Personer som utnyttjar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk är relativt ovanliga på de flesta arbetsplatser. Men de är mycket eftertraktade för nätverken, och deras agerande kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. De nätverkskriminella utnyttjar släkt och vänner, men även personer som inte själva är medvetna om sin roll som möjliggörare. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum