Gamla avfallsdeponier från tidigare gruvbrytning och anrikning, till exempel varphögar och sandmagasin, är återigen intressanta på grund av sitt innehåll av metaller. Återvinning av sådant avfall, så kallade sekundära resurser, kan därför vara ett komplement till produktion från primär brytning i gruvor.

Regeringen gav därför 2021 i uppdrag åt SGU att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära resurser. Uppdraget har bestått av provtagning och undersökning av befintliga gruvavfall, ta fram databas och klassificeringsmetod för gruvavfall, bedöma behov av ändringar i nuvarande lagstiftning samt att överblicka resursflöden och spårbarhet gällande kritiska metaller och mineral. 

– Tack vare kartläggningen har vi nu god kännedom om mängder och sammansättning av de flesta större förekomsterna av historiska gruvavfall i Sverige, säger Anneli Wirtén, generaldirektör på SGU.

Myndigheterna lägger i sin slutrapport fram ett antal förslag för att öka kunskapsbasen om sekundär resurspotential och föreslår bland annat att:

• SGU får i uppdrag att ta fram kunskap om berggrunden i anslutning till deponier av gruvavfall samt att utveckla geofysiska metoder för att undersöka varphögar.
• SGU får i uppdrag att färdigställa redovisat utkast till databaskoncept för klassificeringsmetod för sekundära resurser i enlighet med resursklassificeringssystemet UNFC.
• Naturvårdsverket får i uppdrag att vidare utreda samt genomföra ett koncepttest av ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska metaller och mineral för att på sikt kunna skapa säkrare dataunderlag.
• SGU och Naturvårdsverket får i uppdrag att fortsatt utreda de praktiska och ekonomiska hinder för utvinning ur gruvavfall som identifierats i redovisningen av regeringsuppdraget samt ge förslag på lösningar.

Naturvårdsverket avser också att utveckla vägledning om information om utvinningsavfallet i avfallshanteringsplanerna i syfte att främja återvinning. Det görs mot bakgrund av de resultat som framkommit i regeringsuppdraget vid en sammanställning av befintliga uppgifter om gruvavfall från de aktiva gruvornas avfallshanteringsplaner. Enligt dessa uppgifter finns metaller och andra ämnen, som finns med på EU:s kritiska lista, i gruvavfallen från aktiva gruvor och flera förekommer i förhöjda medelhalter.

Sannolikt är det ekonomiskt intressant att utvinna metaller ur sekundära resurser enbart om det går att kombinera med primär brytning. Men att öka kunskapen om metallinnehållet i gruvavfall är en viktig pusselbit i omställningen till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

– Vi föreslår även ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterialflöden i samhället som bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Myndigheterna har också undersökt legala och praktiska hinder för att utnyttja gruvavfall och andra mineral- och metallförande avfall. Lösningsförslag finns i många fall redan framtagna och utredda och rapporten för fram förslag till nya utredningar.

Inom uppdraget har SGU undersökt, provtagit och karakteriserat flera typer av historiska gruvavfall från nedlagda gruvor: anrikningssand, varp (gråberg), rödfyr och slagg. Detta avfall stod 2016 för omkring 15 procent av allt befintligt gruvavfall. Även metallurgiska slagger samt rödfyr, som är en rest av bränd alunskiffer, har undersökts. Totalt 70 platser har provtagits med sammanlagt 1 067 prov.

Resultatet visar att flera varphögar och sandmagasin har mycket förhöjda halter av metaller som finns med på EU:s kritiska lista, men ofta i relativt begränsad mängd. Förutom järn och basmetaller handlar det om exempelvis antimon, kobolt, sällsynta jordartsmetaller, titan, vanadin, volfram och vismut. Analyserna av rödfyr visar bland annat förhöjda medelhalter av vanadin, molybden och nickel.

Läs SGU:s och Naturvårdsverkets slutrapport

Läs mer om regeringsuppdraget om sekundära resurser