I rapporten konstateras att 57 % av de studerande har inkomster som täcker utgifterna under en studiemånad. Svårast att få utgifterna att räcka till är studerande med barn, något som finns i högre utsträckning bland komvux- och folkhögskolestuderande än andra studerande­grupper.

– Vi ser att bland studerande med barn är inkomsterna förvisso högre, exempelvis genom barnbidrag, men också att utgifterna är högre, säger Peter Engberg, analytiker på CSN. I synnerhet ensamstående föräldrar har väldigt små marginaler

Ensamstående i hyresrätt lånar mest

Studiemedel utgör i genomsnitt 64 procent av den totala inkomsten per månad. Valet att ta studielån är ofta kopplat till livssituationen. Exempelvis har boende i hyresrätt har ofta högre boendekostnader och där är också lånebenägenheten högre. Lånebenägenheten är också högre bland studerande som är ensamstående.

– För ensamstående är studielånet särskilt betydelsefullt, säger Peter Engberg. Vi vet också att inom komvux och folkhögskola har andelen som tar studielån ökat de senaste åren. Det indikerar att behovet av ytterligare inkomster har ökat och att studiemedlet spelar en avgörande roll för mångas möjligheter att studera.

Kvinnor har både högre inkomster och utgifter än män och äldre studerande har både högre inkomster och högre utgifter än yngre studerande. Den enskilt största förklaringen till skillnaderna är att kvinnor och äldre oftare har barn.

Komvux- och folkhögskolestuderande har svårare att klara av oväntade utgifter

Studerande på komvux- och folkhögskola har sämre förutsättningar att klara av oväntade utgifter än både högskolestuderande och befolkningen som helhet. Ungefär 30 procent av de komvux- och folkhögskole­studerande med studiemedel skulle klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna eller be om hjälp. Motsvarande andel bland högskolestuderande är 60 procent.

Läs rapporten komvux- och folkhögskolestuderandes inkomster och utgifter våren 2022 här.