Skolverket

TALIS: Svenska lärare nöjda med sitt arbete men byter skola oftare

Dela

Över 90 procent av de svenska lärarna är nöjda med sitt arbete. En övervägande majoritet anser också att fördelarna med yrket tydligt uppväger nackdelarna. Samtidigt stannar de svenska lärarna kortare tid på sin arbetsplats än tidigare. Det visar den internationella studien TALIS 2018 som belyser lärares och rektorers arbete.

– Det är verkligen glädjande att en stor majoritet av lärarna trivs på sitt jobb. Men det är bekymmersamt med den höga personalomsättningen. Kontinuitet och stabilitet är viktigt för elevers lärande, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Lärare trivs på skolan

De flesta svenska lärare skulle fortfarande välja att bli lärare om de fick välja om på nytt men omkring var tionde lärare ångrar sitt yrkesval. Över 90 procent av lärarna tycker om att arbeta på sin nuvarande skola och nästan alla lärare är nöjda med sina insatser. Nästan 80 procent av lärarna tycker också att fördelarna med att vara lärare tydligt uppväger nackdelarna.

Lärarna lägger mindre tid på administration

Den tid som svenska högstadielärare lägger på administration har minskat med cirka en timme i veckan sedan 2013, från fyra till tre timmar. Svenska högstadielärare lägger i genomsnitt 19 timmar i veckan på undervisning, vilket är tre timmar mindre än genomsnittet i OECD. Samtidigt lägger svenska högstadielärare mer tid på faktisk undervisning under lektionstid, och de behöver heller inte lägga lika mycket tid på att skapa arbetsro under lektionerna jämfört med genomsnittet av OECD-länderna.

– Att tiden för administration minskar är bra. Undervisningen måste prioriteras. Därför är det viktigt med fortsatta satsningar på lärarassistenter och andra yrkesgrupper som gör att lärare avlastas det administrativa arbetet och det sociala ansvaret som kan handla om föräldrakontakter och att lösa konflikter, säger Peter Fredriksson.

Studiero på samma nivå som OECD

De svenska lärarna bedömer att ordningen är ungefär lika god som lärarna i de nordiska länderna och genomsnittet i OECD. Jämfört med Norden uppger svenska lärare en något bättre ordning än lärare i Finland och Island, men något sämre än lärare i Danmark och Norge.

– I debatten målas det ibland upp en bild av att Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder när det gäller ordning och studiero. Men det finns inget stöd för detta i den här internationella studien. Vi i Sverige ligger på ungefär samma nivåer som övriga nordiska länder och OECD i snitt. Samtidigt finns det förstås skolor i Sverige som har stora problem, säger Peter Fredriksson.

Läraryrkets upplevda status ökar

Andelen högstadielärare som anser att läraryrket har hög status i samhället har fördubblats sedan 2013, från 5 till 11 procent. Dock har uppgången skett från en mycket låg nivå och vid en internationell jämförelse är 11 procent fortfarande en låg andel. Andelen lärare i genomsnitt i OECD som anser att läraryrket har en hög status är 26 procent.

– Lärarförsörjningen är kanske svensk skolas största utmaning. Det är därför positivt att vi nu kan se att statusen ökar. Men det är fortfarande en låg nivå i jämförelse med många andra länder. Statusen måste öka ännu mer om vi ska få fler att vilja bli lärare. Lönen är viktig, inte minst möjligheten att över tid ha en bra löneutveckling, ledarskapet och arbetsvillkoren likaså. Inte bara eleverna, också lärare behöver arbetsro, säger Peter Fredriksson.

Lärare stannar kortare tid på skolan

Svenska högstadielärare stannar i genomsnitt fem år på sin arbetsplats och en högstadierektor stannar tre år. För högstadielärarna är det en kort tid jämfört med både de nordiska länderna och genomsnittet i OECD. Mediantiden som en svensk högstadielärare stannar på sin arbetsplats har också sjunkit med tre år sedan den förra undersökningen 2013.

Uteblivet stöd till elever i behov

Närmare var tredje högstadierektor anser att det är brist på lärare med kompetens att undervisa elever i behov av särskilt stöd. Lärarna har också uppgett ett förhållandevis stort behov av kompetensutveckling på området. Dessutom uppger 23 procent av lärarna i grundskolan att elever i behov av särskilt stöd inte får det. Andelen är högre än i de övriga nordiska länderna (med undantag för Danmark) och genomsnittet i OECD.

– Att många elever i behov av särskilt stöd inte får det är allvarligt. Om behov finns är skolan enligt lag skyldiga att utreda och ge eleverna stöd. Om dessa elever inte får hjälp i skolan riskerar problemen att förvärras och resultera i utanförskap och stora kostnader för samhället, säger Peter Fredriksson.

Fakta om TALIS

Drygt 8 100 svenska lärare som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan samt 511 rektorer har deltagit i den internationella enkätundersökningen TALIS 2018. TALIS är en förkortning för The Teaching and Learning International Survey och organiseras av OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development). I TALIS 2018 deltog 48 länder eller regioner. Undersökningen har genomförts två gånger tidigare – 2008 och 2013. Sverige deltog första gången 2013 men då endast med lärare och rektorer i högstadiet. I mars 2020 kommer ytterligare resultat att publiceras.

För frågor kontakta

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, 08-527 333 00 (Skolverkets presstjänst)

Tomas Matti, projektledare för TALIS på Skolverket, 08-527 334 36

Kontaktpersonerna är nåbara efter presskonferensen vid 13.00

Nyckelord

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Fleminggatan 14
106 20 Stockholm

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Ny prognos: Fortsatt mycket stort behov av fler lärare9.12.2019 14:30:35 CETPressmeddelande

Det kommer att saknas cirka 45 000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år. Jämfört med Skolverkets förra lärarprognos innebär det att den beräknade framtida bristen minskar, men läget är fortsatt bekymmersamt. Behovet för skolor och förskolor att rekrytera nya lärare och förskollärare kommer även fortsättningsvis vara stort, framförallt de närmaste fem åren. Prognosen finns uppdelad per län och det går att göra egna sökningar i Skolverkets nya sökverktyg.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum