Sida

Västra Balkans rika djurliv får ökat skydd med svenskt bistånd

Dela
Brunbjörn, europeisk ål, och det märkliga ögonlösa grottdjuret olm är alla exempel på arter som finns på Västra Balkan. Regionen har en rik biologisk mångfald som är framstående i jämförelse med resten av Europa och andra delar av världen. Nu förlänger Sida sitt stöd till skyddade områden runtom i regionen.

Med sina floder och vattenfall, fiskrika sjöar och våtmarker, öar och havsstränder, vilda bergsområden, orörda skogar och tusentals unika och sällsynta arter är Västra Balkanregionen en speciell värld. Mycket av dess naturvärden är fortfarande oupptäckta. Men den biologiska mångfalden hotas, och ett av problemen är att naturreservat och naturskyddsområden inte tas om hand på ett bra sätt. Sida arbetar tillsammans med WWF Adria för att stärka hanteringen av skyddade områden, så att björnar, ålar och olmar kan gå en ljusare framtid till mötes och för att visa hur biologisk mångfald bidrar till en hållbar utveckling i regionen.

- Mycket av vårt arbete i och runt naturskyddsområden går ut på att ge lokalbefolkningen möjlighet att dra nytta om resurserna som omger dem på ett hållbart sätt, säger Deni Porej, chef för WWF Adria.

Bara den som har riktigt tur kan få syn på en brunbjörn i det vilda. Björnar har bra luktsinne och upptäcker människor på kilometers avstånd. WWF har med stöd från Sida arbetat med hur det rika djurlivet i regionen kan leda till ekonomisk tillväxt för lokala entreprenörer genom ekoturism. Till exempel kan turister ge sig ut på björnspaning i en nationalpark i Serbien. Barn och unga får också lära sig mer om hur de naturskyddade områden de själva bor grannar med kan bidra till en hållbar framtid för dem och deras familjer.

- I Serbien har vi varit med och ändrat attityden från att ha sett björnar som något man jagar, till att se dem som något man tittar på och upplever. Vi på WWF Adria har även hjälpt till med att koppla skyddade områden till lokala skolor, och på det sättet gett barn möjligheter till en utbildning som gynnas av det faktum att de bor i eller runt ett skyddat område, säger Deni Porej.

Västra Balkan är en av de artrikaste regionerna i Europa med en stor variation av ekosystem och klimat då området sträcker sig ända från Medelhavet till Alperna i norr. Det bidrar till att det finns många olika naturtyper och ett rikt djurliv; alltifrån märkliga groddjur i kalkstensgrottor och olika fågelarter, till stabila stammar av stora rovdjur som i övrigt är sällsynta i Norden. När det kommer till klimatförändringar är Västra Balkan speciellt utsatt i jämförelse med resten av Europa. Torka och översvämningar kommer att drabba regionen hårt speciellt med tanke på att många fortfarande arbetar och är beroende av jordbruk och skogsbruk.

Idag hotas den biologiska mångfalden i Västra Balkan av att de planer för naturreservat och naturskyddsområden som finns inte genomförs på et bra sätt. Detta i kombination med andra saker som klimatförändringar, oreglerad urbanisering, utbyggnad av infrastruktur, olaglig skogsavverkning och en ökning av småskaliga vattenkraftverk i regionens artrika floder utgör ett stort hot. Regionen behöver en omställning på många plan med fokus på hållbarhet, och det så snart som möjligt.

Många länder i Västra Balkan närmar sig idag ett EU-medlemskap, men för att nå dit krävs en utvecklad lagstiftning när det kommer till bevarandet av naturresurser. Viljan att vara med i EU och på så sätt inkluderas i nätverk som Natura 2000 blir därför en stor morot när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden i regionen.

- Biologisk mångfald är en global fråga som knyter ihop Sverige med resten av världen. Biologisk mångfald – denna fantastiska rikedom av ekosystem, arter och gener – är vår och Västra Balkans livförsäkring som ger mat, dricksvatten och ren luft, skydd och medicin, mildrar naturkatastrofer, motverkar skadegörare och sjukdomar och bidrar till att reglera klimatet. Investeringar i biologisk mångfald på Västra Balkan kommer att betala sig i en blomstrande turismsektor, ett jordbruk som leder till ökad avkastning, ny innovation inom bioteknik. Biologisk mångfald är en prioriterad fråga för svenskt bistånd och det här visar hur det går att skapa hållbar ekonomisk utveckling tillsammans med naturskydd, säger Maria Osbeck som handlägger Sidas stöd till WWF Adria.

Foto:

1. Det här är Zvezdana, en av brunbjörnarna i nationalparken Tara i Serbien. Foto: Szilard Kovacs @WWF Adria)

2. Det här är ett av världens mest sällsynta kattdjur – Balkan lynx. 35 lodjur finns kvar i skogarna, efter tjuvjakt och avskogning. Foto: Sebastian Kennerknecht @WWF Adria

3. Olmen letar sig fram med kemiska signaler och el istället för ögon i grottsjöarna på Västra Balkan. Den kan bli 100 år gammal. Foto: @WWF Adria

4: Adriatisk öring, eller mjukmunnad öring, lever i Neretva-älven som leder ut i adriatiska havet. Vattnen här är bland Europas artrikaste både för fiskar och blötdjur. Foto: @WWF Adria

5. Den europeiska ålen simmar över halva jordklotet, och dess liv är så gåtfullt att ingen vet hur den leker eller lägger sina ägg. Den är akut hotad. Ålen är en av arterna i Neretva-älven. Foto: @WWF Adria

Kontakter

Bilder

Om

Sida
Sida
Rissneleden 110
174 57 Sundbyberg

08-698 50 00https://www.sida.se

För mer information kontakta Sidas presstjänst på:

08–698 55 55, press@sida.se eller https://www.sida.se/press

Sida är Sveriges biståndsmyndighet. Vi arbetar för att minska fattigdom och förtryck i världen.
I samarbete med organisationer, myndigheter och företag investerar vi i en hållbar utveckling för alla människor.

Följ Sida

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Sida

Humanitärt stöd fördelas till 30 humanitära kriser22.4.2024 13:34:30 CEST | Pressmeddelande

Människors humanitära behov fortsätter öka på grund av fler konflikter, ökade brott mot internationell rätt, och att klimat- och naturkatastrofer blivit vanligare och mer omfattande. Allt fler människor lever i hungersnöd, på flykt från sina hem och under hot om våld och förtryck. Sverige genom Sida fördelar nu 4,3 miljarder kronor till 30 humanitära kriser genom 19 humanitära partner. De kriser som får mest stöd är DR Kongo, Afghanistan, Sudan, Jemen och Etiopien.

Var tredje ukrainare behöver humanitärt stöd23.2.2024 16:08:40 CET | Pressmeddelande

Två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är en tredjedel av ukrainarna på flykt från sina hem, varav de flesta är kvinnor. 14,6 miljoner människor i behov av humanitärt stöd. Sverige genom Sida ger nu nya stöd på sammanlagt 74 miljoner kronor till Internationella Rödakorskommittén ICRC och till den humanitära landfonden UHF. Pengarna går bland annat till kontantstöd, hälsovård och livsmedel och för att säkra tillgången till vatten, värme och elektricitet. Det viktiga arbetet med att återförena familjemedlemmar som kommit ifrån varandra på grund av kriget ingår också.

Ökat svenskt stöd till drabbade i Gaza8.2.2024 06:20:00 CET | Pressmeddelande

Den humanitära situationen i Gaza fortsätter att eskalera och FN varnar för hungersnöd och smittspridning. Sverige genom Sida går in med ytterligare 10,2 miljoner kronor i stöd till International Rescue Committee (IRC) för akutsjukvård. Sida bereder ytterligare stöd om 69 miljoner kronor till flera humanitära organisationer. Samtidigt avvaktar Sida pågående utredningar om påstådda anklagelser mot UNRWA-personal innan beslut om ytterligare utbetalningar till UNRWA kan fattas.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye