Läkemedelsverket

Läkemedelsverket har inom ramen för sitt regeringsuppdrag att stärka och påskynda förenklingsarbetet tagit emot 201 förslag från företag och organisationer. Efter en första analys står det klart att myndigheten kommer att arbeta vidare med merparten av förslagen.

En uppdaterad behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket ger stöd för att öroninflammation, akut mediaotit, oftast inte kräver antibiotika.

Under 2025 hanterade Giftinformationscentralen totalt 117 480 samtal från allmänheten och sjukvården. Det är den högsta siffran någonsin och en ökning med nära 5 procent från föregående år. Utmärkande för årets statistik är att samtal som gäller självdestruktiva handlingar hos flickor och unga kvinnor i åldern 15–19 år återigen ökar, efter att ha legat still ett tag.

I februari öppnades anmälan för verksamheter som omfattas av cybersäkerhetslagen (NIS2). Alla verksamhetsutövare som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sig, oavsett vilken sektor verksamheten tillhör. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för tillverkare av läkemedel och medicintekniska produkter och forskning och utveckling av läkemedel och uppmanar nu berörda företag att säkerställa att anmälan är gjord.

Användningen av AI-baserade system i hälso- och sjukvården ökar snabbt i Sverige och inom EU. Så kallade ”ambient scribes” – alltså AI-assistenter som transkriberar och sammanfattar patientmöten – är en typ av system som införs i allt fler verksamheter. Under våren 2026 planerar Läkemedelsverket att genomföra inspektioner av tillverkare av denna typ av system.

Många människor använder idag kosttillskott, naturprodukter och läkemedel, men få känner till att de kan påverka varandra om man tar dem samtidigt. En ny undersökning från Läkemedelsverket visar att kunskapsluckan är stor, särskilt kring mat, dryck och ”naturliga” produkter.

Läkemedelsverket har under 2025 gjort betydande framsteg i arbetet med att förbereda en nationell lägesbild för läkemedel, ett viktigt verktyg för att förebygga och hantera läkemedelsbrister i Sverige. Genom utveckling av systemstöd och förbättrad informationsinsamling har myndigheten stärkt sin förmåga att övervaka och analysera tillgången och efterfrågan på läkemedel.

Nu är rekryteringen i hamn för rollen som enhetschef för Swetrial. Den nya chefen är Helena Lüning och hon tillträder redan 9 mars.

Läkemedelsverket har nu redovisat sitt regeringsuppdrag om att underlätta implementeringen av EU:s regelverk för medicintekniska produkter (MDR) och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (IVDR). Arbetet har omfattat 13 olika aktiviteter med bland annat informationsinsatser, stärkt dialog med branschen och åtgärder för att öka tillgängligheten till anmälda organ i Sverige.

Läkemedelsverket uppmanar i en replik i Svenska Dagbladet Jacob Lindberg och Per Sjöberg, båda med intressen i Oncopeptides, att skyndsamt publicera eventuella bevis för sina påståenden om forskningsfusk kopplat till cancerläkemedlen imider.

Vilseledande annonser om läkemedel i sociala medier är ett problem, det ger en ny Novusundersökning stöd för. Drygt en av tre (35 procent) uppger att de under de senaste 12 månaderna har sett en annons om ett läkemedel i sociala medier som de misstänkt varit en bluff.

Oron i omvärlden med ökade krav på beredskap och säkerhet präglade också Läkemedelsverkets 2025. Myndigheten fortsatte arbetet med att både stärka den egna beredskapsorganisationen och bidraget till ett motståndskraftigt samhälle.

Pilotprojektet för engelskspråkiga gemensamma nordiska förpackningar för utvalda sjukhusläkemedel är i gång sedan drygt ett år, med ett ökande antal produkter som inkluderas

I sin slutrapport om åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer presenterar Läkemedelsverket flera förslag som stärker apotekens möjligheter att agera när läkemedel inte räcker till. Förslagen syftar till att fler patienter ska få tillgång till behandling även vid läkemedelsbrist – utan att patientsäkerheten äventyras.

Läkemedelsverket lämnar nu sin slutrapport om åtgärder för att förebygga och hantera rest- och bristsituationer för läkemedel i Sverige. Rapporten innehåller analyser och förslag för att stärka patientsäkerheten och förbättra samhällets förmåga att hantera läkemedelsbrist – till nytta för både människor och djur i hela landet.

Glukosmätare (CGM) och insulinpumpar har stor betydelse för personer med diabetes och minskad risk för hypoglykemi. Samtidigt får en del användare hudbesvär där produkten eller tejpen sitter – ibland i form av kontaktallergi. Vårdgivare har en viktig roll att anmäla hudreaktioner till Läkemedelsverket och tillverkaren.

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att stärka samverkan och utveckla arbetssätt i frågor som rör ordination, förskrivning och expedition av läkemedel. Syftet är att öka patientsäkerheten och bidra till mer samordnade och effektiva processer vid läkemedelsanvändning.

Läkemedelsverket rapporterar idag en kartläggning av den olagliga handeln med läkemedel, och presenterar åtta förslag för att försvåra den olagliga försäljningen av läkemedel och öka svenska myndigheters möjlighet till att agera mot företeelsen.

Ett offentligt-privat partnerskap lanseras nu för att påskynda den gröna omställningen inom den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. Initiativet syftar till att genom samverkan minska utsläppen av växthusgaser med ambition att nå netto noll i hela värdekedjan till 2045. Läkemedelsverket är stödjande part, tillsammans med RISE och regeringens Life Science-kontor.

Läkemedelsverket konstaterar i en slutrapport till regeringen att dagens finansiering av tillsynen inom medicinteknik inte är långsiktigt hållbar. För att säkerställa en rättvis, transparent och stabil finansiering föreslår myndigheten en ny avgiftsmodell för tillsynen av medicintekniska produkter och nationella medicinska informationssystem, NMI.