Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Naturvårdsverket lämnar varje år ett underlag till regeringens klimatredovisning. I årets redovisning säger Naturvårdsverket att Sverige kommer få svårt att nå sina klimatmål, både till 2030, 2040 och 2045. “Det här visar på vikten av aktivt skogsägande och långsiktiga regler i den svenska skogen”. Säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Klimatpolitiken måste fokusera på att få bort användning av det fossila, och inte utgå ifrån att skogen ska kompensera för andra sektorers utsläpp. I ljuset av Klimatpolitiska rådets rapport anser Skogsindustrierna att politiker på både nationell och EU-nivå bör anamma ett nytt förhållningssätt till LULUCF-sektorns bidrag till de klimatpolitiska målsättningarna.

Miljömålsberedningen har nu presenterat sitt förslag till strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald samt upptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF). Jonas Eriksson, Norra Skogs medlemschef tillika förordnad expert i utredningen, menar att beredningen missar det faktum att användning av skogsråvara för att substituera fossila material är skogens kanske viktigaste uppgift. Det fokuseras alltför mycket på att lösa klimatproblematiken genom att endast lagra kol i skogen.

Idag överlämnar Miljömålsberedningen sin slutredovisning till Regeringen om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt hantera upptag och utsläpp av växthusgaser inom jord- och skogsbrukssektorn. LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

Naturvårdsverkets statistik över Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser för 2023 visar en minskning av upptag av kol. En ny beräkningsmodell och minskad tillväxt i skogen är två orsaker. Samtidigt har avverkningsnivåerna enligt Skogsstyrelsens sjunkit med drygt 5% jämfört med 2022. Skogsindustrierna efterlyser ett starkare politiskt fokus på tillväxthöjande åtgärder och utfasning av fossila material.

Sent under fredagskvällen lyste Greenpeace upp riksdagsbyggnaden med budskap om att skydda 30 procent av naturen enligt internationella överenskommelser. Uppmaningen kommer bara dagar innan COP16 inleds i Colombia, där målet åter kommer att vara på agendan. Greenpeace menar att regeringen hittills har agerat i strid med målet och måste öka takten istället för att förhala processen. Liknande budskap riktas samtidigt mot makthavare världen över.

För två år sedan enades världens länder om att skydda 30 procent av värdefull natur på land och hav och stoppa miljöskadliga subventioner. Avtalet har kommit att kallas för ett “Parisavtal för naturen”. I år ska avtalet följas upp under COP16 i Cali, Colombia. Greenpeace kommer att närvara med en stor internationell stab och har en svensk representant på plats från och med den 24 oktober i form av Carl Schlyter, talesperson i klimatfrågor. Här hittar du Greenpeaces krav på regeringen inför mötet och kontaktuppgifter vid intervjuförfrågningar.

Storsatsningar i regeringens budget – på fossila bränslen. Under pågående klimatkris satsas det tre gånger så mycket på fossila bränslen jämfört med satsningarna på klimat och natur. Samtidigt fortsätter regeringen sin trend av kraftiga neddragningar inom skydd av natur.

Klimatet, träbyggande, återvinning, LULUCF, bio-ccs och miljötillstånd. Det är några av teman för Skogsindustriernas arrangemang under årets Almedalsvecka, som äger rum på Gotlands konstmuseum i Visby.

Med åtgärder i skogen går det att öka kolsänkan med mellan 2 och 10 miljoner ton koldioxid per år. Det visar en analys som Skogsstyrelsen gjort över hur enskilda åtgärder påverkar nettoupptaget i skogen, till exempel minskad avverkning, höjd lägsta tillåtna ålder för att avverka, minskade betesskador från älg och annat vilt eller ökad kvävegödsling.

Det svenska EU-ordförandeskapet har misslyckats med att förhandla fram ambitiösa miljölagstiftningar. Det visar en utvärdering som EEB (European Environmental Bureau) genomfört. Betyget är det sämsta för ett ordförandeland på flera år.

I dag, tisdag, väntas EU:s ministerråd rösta om att formellt godkänna avskogningslagen, vars syfte är att minska den globala avskogningen. Sverige uppges vara ett av de länder som inte kommer att rösta för lagförslaget. WWF välkomnar lagen och beklagar att inte Sverige röstar för.

Idag kommenterade regeringen EU:s klimatlagstiftning Fit for 55, som nu i stor utsträckning gått i mål under det svenska ordförandeskapet. Det är livsavgörande bestämmelser för att möta klimathotet och se till att Sverige, Europa och världen förblir beboeligt för kommande generationer. Ministrarna Jessika Roswall (M), Romina Pourmokhtari (L) och Andreas Carlson (KD) erkände själva att lagstiftningen huvudsakligen förhandlats under de franska och tjeckiska ordförandeskapen, snarare än det svenska. Samtidigt försökte de lyfta och förstora den roll Sveriges regering spelat under förhandlingarna kring de olika lagförslag som utgör Fit for 55, trots att det finns flera exempel på att Sveriges regering verkat för att sänka ambitionerna snarare än att höja dem. Alice Bah Kunhke, EU-parlamentariker (MP) och delegationsledare för Miljöpartiet i Europaparlamentet: - Det är bra att det mesta av Fit for 55 redan var färdigförhandlat innan årsskiftet, när Sverige tog över. Fit for 55 går i mål trot

Ny lag höjer EU:s mål för kolsänkor i sektorn för markanvändning och skogsbruk. Detta ska minska växthusgaserna i EU 2030 med upp till 57 procent jämfört med 1990.

Det har blivit dags att godkänna en lagstiftning som egentligen är alldeles för svag. Vid EU-parlamentets session i Strasbourg den 14 mars ska den så kallade LULUCF-lagstiftningen godkännas – bestämmelser om hur mycket koldioxid som ska bindas i skog och mark inom EU. Det är en viktig lagstiftning, men överenskommelsen är alldeles för svag, och Sveriges regering har gjort den ännu sämre. Miljöpartiet kommer att rösta för den. Den är bättre än ingenting - men betydligt sämre än vad som skulle behövas. – Klimatet skulle behöva så mycket mer än så här. För att kunna nå målsättningarna i Parisavtalet behövs en samlad klimatpolitik som innebär i storleksordningen 60-65 procents utsläppsminskningar till 2030. Med den LULUCF-lagstiftning vi får nu hamnar vi på ett nettomål på runt 57 procent, och med alla kryphål som kompromissen innehåller är det tveksamt om ens det kommer uppnås. Det är bedrövligt dåligt, säger Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna. Som med all klimatla

I natt så nåddes en överenskommelse mellan Europaparlamentet, Ministerrådet och Kommissionen kring stora delar av EU:s klimatpolitik. Överenskommelsen innebär att de sektorer som ingår i EU:s utsläppshandel kommer att minska sina utsläpp motsvarande 62 procent till 2030, att den fria tilldelningen till industrin i princip halveras till 2030 och att EU:s äntligen får på plats de nya klimattullarna, som kommer att pressa andra delar av världen att också betala för sin klimatpåverkan.

Under natten har en överenskommelse nåtts om hur mycket koldioxid som ska bindas i skog och mark inom EU (LULUCF-lagstiftningen). Detta innebär att det nu finns en överenskommelse kring att binda 310 miljoner ton koldioxid i skog och mark inom EU, detta innebär en ambitionshöjning men är långt ifrån vad som hade krävts för att driva en politik i linje med Parisavtalet, säger Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren i en kommentar

Europaparlamentet och medlemsländernas regeringar i ministerrådet har nått en preliminära överenskommelse om förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Parlamentet har antagit sin ståndpunkt om tre viktiga EU-lagförslag i kampen mot klimatförändringarna. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent före 2030.

Europaparlamentet har antagit sin ståndpunkt om förslaget om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Ledamöterna stödjer förslaget om att öka EU:s naturliga kolsänkor.