Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Tjänstehandeln spelar en allt viktigare roll i Sveriges utrikeshandel och bidrar i stor uträckning till sysselsättningen. Inom områden som IT, telekom och streaming har Sverige en stark internationell närvaro. Däremot har vår ställning försvagats inom till exempel transport, bygg och vissa affärstjänster. Det visar en ny analys från Kommerskollegium.

Läget är fortsatt tufft i tjänstesektorn med låg efterfrågan på såväl konsument- som företagstjänster. Och även om produktionen ökar något skjuts vändningen allt längre på framtiden. ”Tjänsteproduktionen hålls delvis uppe av exporten och den svaga kronan. Det som verkligen oroar är att jobben försvinner i allt snabbare takt”, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Återhämtningen för tjänsteföretagen går oväntat trögt. Inköpschefsindex för tjänstesektorn backade igen i november till stor del på grund av en svagare orderingång.

Den svenska utrikeshandeln med tjänster uppvisar generellt en avmattning, men handeln med grannen i söder står sig stark. I jämförelse med fjolåret ökade tjänsteexporten till Tyskland med drygt 20 procent och tjänsteimporten från Tyskland med knappt 8 procent. Starkast går turismen samt data- och telekomtjänster.

Tillväxten i tjänstesektorn fortsätter att bromsa in, efterfrågan på arbetskraft minskar och varslen ökar. Detta visar Almegas tjänsteindikator. “Det mest positiva är att nedgången är mindre än befarat”, säger Patrick Joyce chefekonom på Almega.

Internationell handel är inte längre synonymt med containerfartyg med varor. Under 2000-talet har tjänsteexporten ökat med 50 procent. Sex av tio exportkronor härrör i dag från tjänster. Det visar en ny rapport från tjänsteföretagens organisation Almega.

Hur förhandlar du framgångsrikt och undviker tabbar när du ska göra affärer med tyskar? Vad är typiskt tyskt och vad är typiskt svenskt? Just denna fråga är särskilt viktig i näringslivet för att lyckas bättre i affärerna. Därför släpper nu Tysk-Svenska Handelskammaren en nyutgåva av handboken Din guide till tysk affärskultur, fullmatad med handfasta råd.

Svenska institutet (SI) har i uppdrag att analysera omvärldens bild av Sverige. Idag presenteras en rapport där uppfattningen om Sverige hos representanter för näringslivet i Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA har undersökts.

Sveriges export av varor och tjänster ökade med 9 procent under första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2020. Importen ökade med 7 procent. Den stora ökningen drevs framför allt av varuhandeln under andra kvartalet. Det visar Kommerskollegiums rapport över utrikeshandeln för första halvåret.

Coronakrisen påverkade handeln i hela världen under 2020 – den tysk-svenska handeln är inget undantag. Tyskland är fortsatt Sveriges viktigaste handelspartner, även om färsk statistik från SCB visar att utbytet av varor och tjänster mellan länderna minskade förra året. Tysk-Svenska Handelskammaren har tittat närmare på utvecklingen i olika branscher.

Sveriges handel rasade kraftigt första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2019, både för varor och tjänster. April och maj var de riktigt mörka månaderna då varuexporten och varuimporten tappade 15–25 procent jämfört med motsvarande månader 2019. Utvecklingen under juni och juli var något mindre dyster men uppvisade fortfarande en starkt negativ utveckling.

Hur påverkar coronapandemin Sveriges utrikeshandel? Kommerskollegium publicerar nu uppdaterad statistik över handeln med varor och tjänster och transporterna till och från Sverige.

Sveriges utrikeshandel utvecklades starkt 2019 jämfört med 2018. Tjänstehandeln hade en kraftigare ökning än varuhandeln och exporten ökade mer än importen. Utvecklingen dämpades dock något under det sista kvartalet. Det visar Kommerskollegiums rapport över Sveriges utrikeshandel 2019.

Sverige kan ta för sig mer av Tysklands ökade import av tjänster. Tysk tjänsteimport har ökat med 136 procent under de senaste 20 åren i nominella värden, men den svenska andelen av denna volym har minskat under samma period, visar Tysk-Svenska Handelskammarens analys.

Nedgången i industrikonjunkturen har spridit sig till den privata tjänstesektorn. Tillväxttakten bland tjänsteföretagen har sjunkit fyra kvartal i rad och är den lägsta på sex år. Det visar Almegas tjänsteindikator för tredje kvartalet 2019 som släpps i dag.

IT- och telekombranschen spelar en central roll för svensk tillväxt och ekonomi. Företagens omsättning har fortsatt att växa, men dock i långsammare takt än tidigare år.

Industrins andel av Sveriges BNP är fortsatt betydande, och det direkta förädlingsvärdet i svensk produktion ökar. Samtidigt minskar behovet av importerade insatsvaror tydligt, i takt med att de svenska företagen satsar allt mer på regionalt baserade värdekedjor. Trenden kallas allt oftare för slowbalization. Några av de viktigaste bakomliggande faktorerna är ökat fokus på både kostnadseffektivitet och hållbarhet.

För första gången sedan 2014 visar Almegas Tjänsteindikator att den uppåtgående trenden för sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn är bruten. Detta trots en fortsatt stark konjunktur. Indikationen är att företagen inom särskilt kunskapsintensiva tjänstebranscher anpassar sig efter den akuta kompetensbristen. Något som drabbar tillväxten i stort då den privata tjänstesektorn står för 66 procent av näringslivets förädlingsvärde.

Regeringens beslut om ett exportpris till de kreativa näringarna design, arkitektur, mode och dataspel är en välkommen gåva till arkitektbranschen och en sporre för kårens utveckling. – Priset är en motor för att svenska arkitekter ska bli ännu ambitiösare i arbetet med att skapa bra livsmiljöer, både internationellt och hemma i Sverige, säger Charlotta Holm Hildebrand, branschchef på Sveriges Arkitekter.

Transportmedelsindustrin, gruvor och stål, samt maskiner och metall går starkt. Kemi- och läkemedelsindustri samt plast- och gummiindustrin går svagare medan livsmedel visar nolltillväxt. Totalt ökar den svenska industrins produktion med 2,3 procent 2017. Det framgår av industrins nya gemensamma konjunkturbedömning.