Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad. 85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,0 procent år 2022. Det visar Skolverkets nya statistik.

Kvinnor ansöker oftare om omvårdnadsbidrag än män – och i tre av fyra föräldrapar är kvinnan ensam mottagare av omvårdnadsbidrag. Familjens inkomst har viss betydelse för hur omvårdnadsbidraget fördelas, visar en ny analys från Försäkringskassan.

De preliminära betygsresultaten för eleverna i årskurs 9 i Stockholms stads kommunala skolor är stabila jämfört med tidigare år. 88,1 procent* av eleverna som nyligen gick ut årskurs nio i Stockholms stads kommunala skolor har behörighet till gymnasiet, vilket är en lika hög andel som förra året.

Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår men på samma nivå som 2018/19, före pandemin. Det visar statistik från Skolverket.

Slutbetygen för eleverna i årskurs 9 är på ungefär samma nivå som förra läsåret. Det bekräftas nu i Skolverkets slutgiltiga betygsstatistik för läsåret 2020/2021. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat marginellt. En större andel av de nyinvandrade eleverna är behöriga till gymnasieskolan än föregående år.

De preliminära betygsresultaten* för årskurs 9 i Stockholms stads kommunala skolor visar en fortsatt stabil nivå jämfört med 2020. Av stadens nior har cirka 88 procent behörighet till gymnasiet och meritvärdet för eleverna är fortsatt högt. ”Det här är ett bra och stabilt resultat för Stockholms alla elever och lärare som arbetat hårt under pandemin” säger Lee Orberson, grundskoledirektör.

Ökad behörighet till gymnasieskolan och ökade genomsnittliga meritvärden för elever i årskurs 9. Det visar Skolverkets uppföljning av kunskapsresultaten på de skolor som har avslutat ett treårigt samarbete med Skolverket. Det är främst pojkar och elever med utländsk bakgrund som har förbättrat sina resultat.

De senaste årens stora satsningar på matematik i skolan har inte gett effekt. Betygen sjunker och skillnaderna ökar mellan elever med och utan högutbildade föräldrar. Det visar en ny stor rapport som Sveriges Ingenjörer gjort över kunskapsläget inom matematik på grundskolan, gymnasiet och komvux.

Andelen gymnasieungdomar som studerar vidare är betydligt lägre än den andel som planerar att läsa på högskolan. Samtidigt är kännedomen om studiebidraget och studielånen bland gymnasieungdomar låg, visar en ny myndighetsgemensam rapport från CSN, UKÄ och UHR.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat med 1,3 procentenheter sedan förra året. 85,6 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 84,3 procent år 2019. Behörigheten har förbättrats i alla elevgrupper. Det visar Skolverkets nya statistik.

Rekordmånga elever (totalt 450 000) röstade vid skolvalet till riksdagen 2018 och till EU-parlamentet 2019. Valdeltagandet ökade med 16 respektive 47 procent jämfört med skolvalen 2014, visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Men det finns stora skillnader i landet. Skolor med yrkesprogram och särskolor arrangerar sällan skolval. Friskolor arrangerar skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor. De första skolvalen till riksdagen anordnades i slutet av 1960-talet och 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF, på uppdrag av regeringen, samordnat skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor och sedan 2014 även till Europaparlamentet. Vid Skolval 2018 och 2019 samarbetade MUCF med Skolverket, Valmyndigheten, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung media Sverige. Flera andra organisationer genomförde olika projekt om demokratifrågor. Alla högstadie- och gymn

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan är i princip oförändrad. Skillnaden i behörighet varierar dock mycket mellan olika elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17,1 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Samtidigt minskar skillnaderna mellan pojkar och flickor. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

De påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation, är det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik. Om det målet ska nås krävs insatser – för utvecklingen nu går i flera avseenden åt motsatt håll. Det framkommer i Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling 2019.

Det är ovanligt att rektorer fattar beslut om disciplinära åtgärder. De anser att ordningsregler och förebyggande arbete har större betydelse för elevers trygghet och studiero. Det visar Skolverkets kartläggning av hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används i grundskolan och gymnasieskolan.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

18 663 elever, motsvarande 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras, blev inte behöriga till gymnasieskolan. Behörigheten har sjunkit med 0,6 procentenheter sedan föregående läsår. Skolverkets nya statistik visar också att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar.

Studerande med utländsk bakgrund tar mer sällan studielån än andra studerande med studiemedel. Dessutom lånar högskolestuderande i högre utsträckning än studerande på komvux, visar en ny undersökning från CSN. Lånebenägenheten hos inrikes födda med föräldrar som är födda i Sverige är 74,2 procent. Motsvarande siffra för utrikes födda är 50,3 procent. En förklaring till skillnaden är att utrikes födda oftare studerar på låga utbildningsnivåer. Just den här gruppen studerande kan vara osäkra på möjligheten att få ett jobb, vilket kan hålla nere låntagandet. - I Sverige finns också en lång tradition av att ta studielån, vilket saknas i många andra länder. Det kan troligen också förklara en del av skillnaden mellan grupperna, säger Carl-Johan Stolt, utredare hos CSN. Utbildningsbakgrund spelar roll Studerande med högre utbildade föräldrar tar oftare lån än de som har föräldrar med kortare utbildning. Lånebenägenheten hos dem vars båda föräldrar har eftergymnasial utbildning är 75 procent,

Bibliotekarier, kemister och civilingenjörer är exempel på yrken där kvinnor och män delar mest lika på föräldrapenningdagarna. En manlig bibliotekarier tar i genomsnitt ut 137 dagar, att jämföra med genomsnittet i landet på 69 dagar för männen. Det visar statistik från Försäkringskassan över uttaget av föräldrapenning till dess att barnet fyllt två år.