Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

I en ny rapport med titeln ”Lärarledd digitalisering? Möjligheter och förbehåll på tröskeln till ett nytt AI-landskap”, har Sveriges Lärare undersökt hur lärare och förskollärare ser på användningen av digitalisering och artificiell intelligens (AI) i skolväsendet. Lärarna intar en avvaktande hållning till AI. De minns tidigare digitaliseringsinvesteringar, beslutade av ivriga huvudmän, som gick fort men fel. Resultaten pekar också på en signifikant skillnad mellan tillgängliga resurser och lärarnas behov när det gäller kompetensutveckling och arbetsmiljö.

Skolväsendets fortsatta digitala utveckling handlar om två saker. Det första är att rusta elever med en digital kompetens. Det andra är att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen. Detta lyfter Skolverket fram i förslaget till ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som myndigheten lämnar till regeringen i dag.

När det gäller att använda digitaliseringens möjligheter så har skolan kommit en bra bit på väg. Det återstår dock en del arbete för att nå målen i digitaliseringsstrategin. Det finns fortfarande skillnader i arbetet med att stärka elevers och lärares digitala kompetens och i tillgången till digitala verktyg. Det visar en nationell uppföljning som Skolverket redovisar till regeringen.

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. - Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagem

För att säkerställa att olika system kan fungera tillsammans och för att underlätta administrationen ute på skolorna rekommenderar Skolverket nu standarden 12000:2020. Rekommendationen är efterfrågad av ansvariga inom skolan och av tjänsteföretag inom utbildningssektorn.

Olika former av IT-stöd används alltmer inom utbildningsverksamhet och har en viktig roll i digitaliseringen av det svenska skolväsendet. Med ökat IT-stöd krävs även ökad informationssamverkan. Nu har standarden SS 12000, Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan, reviderats. Standarden erbjuds kostnadsfritt av Svenska institutet för standarder, SIS, genom ett avtal med Skolverket.

Tidplanen för införande av digitala nationella prov är justerad. Det innebär att provtjänsten kommer tas i bruk 2022 för ett antal betygsstödjande digitala bedömningsstöd och de första digitala nationella proven kommer att genomföras 2023. Justeringen görs för att ge både Skolverket och skolorna den förberedelsetid som behövs.

Olika former av IT-stöd används alltmer inom all slags utbildningsverksamhet och har en viktig roll i digitaliseringen av det svenska skolväsendet. Nu revideras två standarder som bidrar till gemensamma digitala lösningar: SS12000, standarden för gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan, och Emil-standarden.

Lära genom film, virtuell verklighet, ”spelifierad” undervisning, en matteapp, gränsöverskridande programmering, fjärrundervisning, det digitala ledarskapet och datoriserade klassrum. Det är några av de forsknings- och utvecklingsprojekt som är aktuella inom samverkansprojektet FDLIS (Framtidens digitala lärande i skolan). Det är ett unikt projekt med kompetens och insatser hos sju kommuner, Region Halland och Högskolan i Halmstad. Projektet stämmer väl in i den nationella digitaliseringsstrategin för skolan. I handlingsplanen för strategin, som presenteras för regeringen i dag, har Högskolan i Halmstad haft en viktig roll.

Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan.

Den genomgripande digitaliseringen har gjort att IT- och telekombranschen blivit en av de viktigaste motorerna för sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Nu hotas den fortsatta tillväxten av sektorn av bristen på spetskompetens. Ett underskott på i storleksordningen 70 000 personer med IT- eller digitalt relaterad kompetens befaras till år 2022 om inte särskilda insatser görs. Världsekonomin i stort går alltmer från ett läge där den stora bristvaran var fysiskt kapital till att den stora bristvaran är ”humant kapital” i form av kvalificerade experter. Detta tillsammans med det faktum att stora delar av digitaliseringsprocessen ännu ligger framför oss och att behovet av kompetens på området ökar exponentiellt, gör kompetensbristen inom IT-sektorn/den digitala sektorn till en av vår tids största utmaningar. ”IT-kompetensbristen – en rapport om den svenska digitala sektorns behov av spetskompetens” är IT&Telekomföretagens tredje kartläggning av kompetensbristen inom den digitala sektorn,