Ny studie om arbetsmiljön inom Svenska kyrkan

- Präst och diakon är två kontaktyrken som kan vara psykiskt påfrestande. Den här undersökningen ger värdefull kunskap om vad vi behöver göra för att stärka och utveckla den psykosociala arbetsmiljön för båda grupperna, säger Anna von Malmborg, utvecklingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Arbetsmiljön inom Svenska kyrkan har granskats i flera större studier på senare år. Det som utmärker den nya studien är bland annat att den inte enbart gjort bedömningar utifrån förekomsten av negativa inslag, utan också vägt in positiva resurser som påverkar upplevelsen av arbetsmiljön, som social gemenskap och inflytande på arbetsplatsen. Tidigare undersökningar har också ofta utgått från fallstudier, medan Malmö universitets studie har vänt sig till samtliga präster och diakoner i Svenska kyrkan.

- Det gör att vi har kunnat få en bredare och mer generaliserbar bild av arbetsmiljön inom Svenska kyrkan när det gäller präster och diakoner, säger Anders Edvik, universitetslektor vid Malmö universitet, och en av författarna till rapporten.

Studien har också jämfört präster och diakoner med andra liknande yrken som socialsekreterare och skolledare. Där finns väntade likheter, säger Anders Edvik.

- Arbetet upplevs som meningsfullt, och man har stor möjlighet att påverka sin situation. Samtidigt är det psykiskt påfrestande att jobba inom människobehandlande yrken, och svårt att dra en gräns mellan arbete och fritid.

Studien drar slutsatsen att det inte finns några omfattande brister i den psykosociala arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. Resultaten visar på sådant som högt socialt stöd från kollegor och att arbetsplatsen har i positiv bemärkelse stor betydelse för den anställda.

Men rapporten pekar också på områden som kan förbättras. Särskilt lyfts fyra punkter fram där Svenska kyrkan som arbetsgivare rekommenderas att göra insatser:

* Kränkande beteenden, som ofta utförs av individer utanför organisationen. Till detta område hör även upplevd mobbning på arbetsplatsen, där kyrkligt anställda sticker ut jämfört med socialsekreterare.

* Konflikten mellan arbete och fritid.

* Rollklarheten, det vill säga vilka mål och ansvarsområden som uppfattas ingå i tjänsten. Här har gruppen komministrar och diakoner, jämfört med kyrkoherdar en otydlig bild av vad som förväntas av dem.

* Kvinnors arbetsmiljö behöver stärkas, framför allt inom gruppen präster.

Rapportförfattarna summerar att studien ger en mångfasetterad bild av en kyrka i förändring. Det är en arbetsmiljö där höga krav kombineras med glädje, där frustration kan uttryckas samtidigt som arbetet upplevs meningsfullt och stimulerande.

- Undersökningen ger oss viktig och angelägen kunskap. Den kommer att prägla hur vi som arbetsgivarorganisation arbetar vidare med frågorna kring psykosocial arbetsmiljö, säger Anna von Malmborg.

Hon betonar att det arbetet behöver ske tillsammans med kyrkans stift och församlingar, och i samverkan med arbetstagorganisationerna.  

- Som arbetsgivarorganisation tillhandahåller vi verktyg och arenor. Men det viktigaste arbetet sker i församlingarna. Vi ska verka för att undersökningens resultat tas på allvar och hamnar i fokus på Svenska kyrkans arbetsplatser i hela landet.

Så gjordes undersökningen
Studien En undersökning av prästers och diakoners psykosociala arbetsmiljö är gjord av CTA, Centrum för tillämpad arbetsmiljöforskning och utvärdering, vid Malmö universitet. En elektronisk enkät gick under hösten 2017 ut till samtliga präster och diakoner med aktuella kontaktuppgifter i Svenska kyrkan. Enkäten besvarades av 2118 respondenter, 1515 präster och 579 diakoner, vilket ger en svarsfrekvens på 58 procent.

Studien har jämfört den upplevda psykosociala arbetsmiljön för grupperna präster-diakoner, män-kvinnor och kyrkoherdar-övriga präster.