Älgbetesskadorna rekordstora i delar av Norrland

(Hur ser skadorna ut på länsnivå? I länken nedan finns nedbruten statistik!)

– Nästan alla områden uppvisar årsskador på mer än tio procent vilket är helt bedrövligt. Det finns inte tillräckligt många oskadade stammar kvar i ungskogen för att klara det uppsatta målet. Skadorna innebär vanligtvis inte att tallen dör men leder till minskad tillväxt i skogen, försämrad kvalitet och betydande ekonomiska förluster för skogsägaren, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Tidigare i somras presenterades resultaten från Älgbetesinventeringen (Äbin) från övriga delar av Sverige och nu visar alltså inventeringarna från Norrland att skadorna fortfarande är för höga. Inget av de 19 inventerade älgförvaltningsområdena klarade gränsen för godkänt, det vill säga att maximalt fem procent av tallstammarna har skador från det senaste året (2 procent i områden med svagare marker). I ett område i Jämtland har varannan tall skadats bara under senaste året och det är nivåer som aldrig tidigare mätts upp i Norrland.

I stora delar av Sverige var vintern mycket snörik och det verkar ha slagit igenom i resultaten. Det påverkar främst hur skadorna varierar i landskapet men också det totala skadetrycket. Den djupa snön gör att älgens rörlighet begränsas och blir stationär i enskilda bestånd vilket förklarar att de extrema skadenivåerna i vissa områden. Samtidigt har markvegetation varit otillgänglig under en längre period än normalt.

– Alla involverade aktörer behöver inse allvaret i situationen och nu göra kraftiga och samordnade ansträngningar i de flesta av de inventerade områdena, säger Christer Kalén.

Varje år görs den nationella älgbetesinventeringen av hur omfattande betesskadorna är på skogen av hjortdjur, främst från älg, hjort och rådjur. Inventeringen görs årligen på våren och försommaren strax innan lövsprickning i ungefär hälften av Sveriges knappt 150 älgförvaltningsområden.

Bara i Norrland har cirka 2 600 ungskogar besökts av professionella inventerare under försommaren. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut om tilldelning under älgjakten.

Även viltets tillgång till foder inventeras och för Norrland visar den att arealen foderproducerande ungskog ökar i vissa områden medan den minskar i andra.

Här finns alla resultat från inventeringar av betesskador och fodertillgång:
www.skogsstyrelsen.se/abin

www.skogsstyrelsen.se/foderprognoser

Mer information:

Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 018-48 25 24, 070-517 73 70,

christer.kalen@skogsstyrelsen.se

Pressjour, Skogsstyrelsen, 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se