Framsteg för nya immunstärkande terapier mot lymfom

– För ett par år sedan var Akademiska först i Sverige med att behandla en patient med en ny antikropp mot återfall i Hodgkins lymfom, en form av lymfkörtelcancer. Behandlingen är ett slags immunstärkande terapi som innebär att kroppens eget immunförsvar stimuleras att bekämpa tumören, säger Daniel Molin, överläkare på onkologkliniken vid Akademiska sjukhuset som ledde den kliniska studien i Sverige.

– Studien har bidragit till att läkemedlet nu är godkänt för behandling av återfall av Hodgkins lymfom. Sedan dess har vi deltagit i ytterligare två studier med den behandlingen mot lymfom, varav en fortfarande pågår, fortsätter han.

Lymfom innefattar cirka 60 olika undergrupper med vitt skilda kliniska förlopp. Behandlingen av lymfom är en av framgångssagorna inom cancerområdet, och för de flesta former finns idag effektiva behandlingar som ofta kan bota sjukdomen eller ge en lång period med symptomfrihet, i kombination med hög livskvalitet.

– De som drabbas av Hodgkins lymfom är ofta yngre än 30 år. Generellt är prognosen god och de allra flesta botas, men för patienter som haft mer än ett återfall är sjukdomen mycket svårbehandlad. Därför är det glädjande att det nu finns effektiv ny immunterapi för patienter med återfall, framhåller Daniel Molin.

I samarbete med tyska forskare driver han också en studie fokuserad på äldre, nyinsjuknade patienter med Hodgkins lymfom och inom kort startar en studie där målgruppen är yngre patienter i avancerade stadier.

En annan studie som bedrivs vid Akademiska sjukhuset rör en ny sorts immunologisk behandling med genetisk modifierade T celler, så kallade CAR T celler (CAR 19). 2014 var Akademiska först i Europa med att introducera denna typ av behandling mot lymfom och leukemier. Studien genomfördes av forskare vid onkologkliniken, hematologen och klinisk immunologi vid Akademiska sjukhuset i samarbete med forskare i Houston, USA. En liknande behandling är nu godkänd för personer med leukemi under 25 år i USA.

– Behandlingen syftar till att omprogrammera patientens egna immunceller, så kallade T-celler eller mördarceller, genetiskt så att de blir effektivare på att söka upp och döda sjuka cancerceller. Inom ungefär en veckastartar en ny studie, säger Gunilla Enblad, professor och överläkare i onkologi.

Immunterapi har funnits som behandling mot bland annat leukemi sedan 1970-talet i form av benmärgstransplantation från syskon eller obesläktad givare. En utmaning har varit livshotande biverkningar när det främmande immunsystemet angriper den egna kroppen. Det nya är att man nu använder aktiverade T-celler, en slags vita blodkroppar i immunförsvaret, specialiserade på att specifikt döda tumörceller. För att omprogrammera/genmodifiera T-celler används ett ofarligt virus som budbärare. Därefter förses cellerna med receptorer, ett slags antenner, som känner igen en viss ytstruktur på tumörcellerna.

Förutom dessa studier av immunologisk behandling pågår ytterligare 14 kliniska studier av lymfombehandling vid Akademiska sjukhuset, varav fyra är under uppstart. I dessa studier följs för närvarande drygt hundra patienter vid den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, KFUE.

Nota Bene: Internationella lymfomdagen 15 september har bland annat som mål att öka kunskapen om lymfom, minska antalet feldiagnoser och minska klyftorna i vården.

Mer information:
Daniel Molin, överläkare och docent i onkologi, tel: 018-611 18 82, e-post: daniel.molin@igp.uu.se
Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi, tel: 018-611 02 03, e-post: gunilla.enblad@igp.uu.se
Hans Hagberg, överläkare och docent i onkologi, tel: 018-611 55 29, e-post: hans.hagberg@akademiska.se