Varannan svensk tycker det är svårt att utläsa om livsmedel innehåller tillsatser - Fem tips som hjälper dig tyda innehållsförteckningen

Många svenskar är intresserade av så kallad “ren mat”- alltså livsmedel fria från artificiella ingredienser. Debatten har berört ämnen som härdat fett, e-ämnen och färgämnen. Men det kan vara svårt att förstå vad ett livsmedel innehåller och vilka tillsatser man som konsument bör undvika. 

Ungefär varannan svensk, 49 procent, tycker det är svårt att utläsa om ett livsmedel innehåller konstgjorda livsmedelstillsatser. Detta trots att fyra av tio uppger att de ofta läser igenom innehållsförteckningen. Äldre upplever att det är svårare att tyda innehållsförteckningen än vad yngre gör, där sex av tio (62 procent) i åldersgruppen 50-79, svarar att det är ganska eller mycket svårt. Bland 18-49-åringar är det 36 procent som upplever svårigheter med att tyda innehållsförteckningen. Det visar undersökningen som Novus genomfört på uppdrag av Simple Feast i september i år. 

– Det är positivt att se att så många faktiskt läser innehållsförteckningen och är engagerade i vad de äter. Men det blir tydligt att det är för svårt idag att tyda innehållsförteckningen och förstå vad exakt det är man får i sig och vad som bör undvikas, säger Maximillian Lundin, Sverigechef på Simple Feast.

Undersökningen visar även att 62 procent av svenskarna någon gång valt bort ett livsmedel för att de fått reda på att det innehöll konstgjorda livsmedelstillsatser. Kvinnor har i högre utsträckning än män ratat en vara på grund av innehållet. Hela sju av tio kvinnor har någon gång valt bort ett livsmedel som innehöll konstgjorda livsmedelstillsatser, medan motsvarande siffra hos männen är 53 procent. 

– Till skillnad från många andra länder har vi i Sverige relativt hårda regleringar för vad ett livsmedel får innehålla. Men det är fortfarande viktigt att kunna uttyda vad det du köper innehåller- och veta hur stor andel av respektive ämne du får i dig. Allt för att vi ska kunna ta så medvetna beslut som möjligt, både för vår hälsa och planetens skull, säger Maximillian Lundin.

Maximillian Lundins tips för att tyda innehållsförteckningar:

1. Storleksordning. Ingredienserna i livsmedlet är angivna från största mängd till minsta mängd. De första ämnena i innehållsförteckningen är alltså de som livsmedlet innehåller mest av. Är socker ett av de första ämnena så är produkten sannolikt väldigt rik på socker. Även livsmedel som inte traditionellt uppfattas som sötsaker kan vara mycket sockerrika, exempelvis bröd och ketchup.
   
   
2. E-ämnen. De så kallade e-ämnena har fått lite av en bov-stämpel senaste åren. Egentligen står “E” för EU, och är en kvalitetsstämpel som säkerställer att ämnet är godkänt att använda i EU och därmed inte hälsovådligt. Läs istället på om de respektive koderna och se om det finns några specifika e-ämnen du vill undvika. På livsmedelverkets hemsida kan du katalogsöka bland E-numren för att få reda på mer om innehållet: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer
   
   
3. Kärt barn har många namn. Ett ämne (exempelvis socker) kan finnas i många andra ämnen, och därmed presenteras på innehållsförteckningen med ett annat namn. Det kan stå allt från glukos till majsstärkelse på innehållsförteckningen. Det är därför alltid bra att kontrollera mängdangivelser i tabellen som finns på de flesta livsmedel i dag. Där ska det framgå hur mycket av ett ämne produkten innehåller per hundra gram. Här samlas alla olika ämnen innehållande exempelvis socker under “sockerarter”. På så vis får du en tydligare bild av vad du får i dig.
   
   
4. Fettbovarna. Många har en negativ inställning till fett. Men fett är livsviktigt för våra kroppar, så länge det kommer från en bra källa. Transfetterna och mättat fett är de fetter som vi inte bör äta i för stor mängd. Mättat fett finns främst i feta produkter som är hårda i konsistensen- exempelvis smör och choklad. Den finns även i kokosfett, charkprodukter och fett kött. Den ökända palmoljan innehåller även den mättat fett. Mättat fett anges, liksom sockerarter, i gram på innehållsförteckningen.
   
   
5. Välj något annat. Ser innehållsförteckningen på en produkt orimligt lång ut? Då kan det vara värt att jämföra varan med en motsvarande från en annan tillverkare. Finns det alternativ med mindre tillsatser kan det vara värt att byta till det varumärket istället. 

Bilaga: undersökningsfråga

I vilken utsträckning brukar du läsa igenom ingrediensförteckningen på förpackningen på de livsmedel du köper för första gången? 

	Total	Män	Kvinnor	18-49 år	50-79 år
Ofta	41 %	38 %	45 %	43 %	38 %
Ibland	49 %	51 %	46 %	44 %	55 %
Aldrig	10 %	11 %	9 %	13 %	6 %
Vet ej	0 %	0 %	0 %	0 %	0 %

Tycker du generellt att det är lätt eller svårt att utläsa från produktens ingrediensförteckning om ett livsmedel innehåller konstgjorda livsmedelstillsatser? 

	Total	Män	Kvinnor	18-49 år	50-79 år
Väldigt lätt	3 %	4 %	2 %	5 %	2 %
Ganska lätt	25 %	27 %	22 %	33 %	14 %
Varken lätt eller svårt	19 %	23 %	14 %	20 %	18 %
Ganska svårt	41 %	32 %	49 %	30 %	53 %
Väldigt svårt	8 %	7 %	8 %	6 %	9 %
Vet ej	5 %	6 %	3 %	6 %	4 %

 

Har du någon gång valt bort ett livsmedel för att du fått reda på att produkten innehåller konstgjorda livsmedelstillsatser?

	Total	Män	Kvinnor	18-49 år	50-79 år
Ja	62 %	53 %	70 %	60 %	66 %
Nej	30 %	38 %	22 %	33 %	26 %
Vet ej	8 %	7 %	8 %	7 %	9 %

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus. Undersökningen är gjord via Novus omnibuss med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-79 år. Undersökningen utfördes mellan den 25 augusti och 1 september 2020. Totalt deltog 1047 respondenter.