Dagsljus påverkar vår prestation och att vi mår bra på jobbet

Det finns indikatorer att en modern livsstil, inomhusarbete och minskad utomhusvistelse bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet. En bidragande orsak kan vara ljusbrist då besvär ökar under den mörka årstiden. Det finns forskning som visar att dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar sömn, minskar sömnighet dagtid och förbättrar välbefinnandet.

– De allra flesta föredrar naturligt dagsljus från fönster framför elektriskt ljus. Närhet till fönster gör oss pigga. Fönster möjliggör vidare utblick vilket ger oss information om tid på dygnet, väderlek, årstidens växlingar, minskar känsla av instängdhet vilket är hälsobefrämjande, speciellt vid inslag av naturelement. Därför bör dagsljus på arbetsplatser prioriteras och elektriska alternativ erbjudas som en sekundär lösning, säger Arne Lowden, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Mer forskning om dagsljusets betydelse för hälsan behövs

På uppdrag av Arbetsmiljöverket har han sammanställt den forskning som finns om hur mycket dagsljus som krävs på en arbetsplats för att personalen ska må bra.

– Fast jag har inga svar, så långt har inte forskningen kommit. I dag vet vi bara att belysningen har betydelse för hälsan, men inte hur mycket ljus som behövs och hur elektriskt ljus påverkar hälsan långsiktigt – något vi inte vet så mycket om än, säger han.

På Arbetsmiljöverket pågår arbete med att uppdatera arbetsmiljöreglerna gällande dagsljus därför är det angeläget att ta fram aktuell kunskap om ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger.

– För arbetsgivare, arkitekter och projektörer är sammanställningen viktig. Man ska planera utformningen och användandet av arbetsplatser så att medarbetare får bra dagsljusförhållande. Men man ska också ta del av ny teknik för att kompensera bristen på dagsljusljus vid de mörka årstiderna, säger Gunnar Åhlander, handläggare på Arbetsmiljöverket.

Brist på dagsljus bidrar till ökad ohälsa i arbetslivet

Psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste åren, inte minst bland unga. Sömnstörning och trötthet under dagtid tycks följa samma utveckling. Under en genomsnittlig arbetsdag vistas drygt hälften av männen och närmare sju av tio kvinnor utomhus i dagsljus 1 timme eller mindre.

– Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression, säger Arne Lowden.

För att motverka ohälsa och prestationsförsämring behövs rekommendationer för ljus på arbetsplatsen som anpassas till ny kunskap om biologiska effekter av ljus på människa. Dagsljus på arbetsplatsen har tidigare mätts vid en punkt i arbetsrummet. Nu förslås att man ska mäta vid flera punkter i rummet och utgå från personens blickriktning istället. Idag kan man redan i planeringsstadiet mäta hur mycket dagsljus som planeras komma in i ett rum för en bostad eller arbetsplats. I en arbetslokal där dagsljus inte är möjligt är väl dagsljusupplyst lokal för rast och lunch extra viktig.

Kunskapssammanställning: Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekt på hälsa och beteende

Kontakt:
Gunnar Åhlander, handläggare på Arbetsmiljöverket, telefon 010-730 9444. 
Arne Lowden, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, telefon 08-553 789 15.
Presstjänsten telefon 010-730 9155.