Ändrad säkerhetsklassning ej grund för uppsägning

 - Det har varit en Kafkaliknande situation, där det inte funnits någon möjlighet att se vad som läggs vår medlem till last, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST.

Med hänvisning till sekretess har arbetsgivaren under större delen av processen inte velat ange skälen för den ändrade säkerhetsbedömningen. Men Arbetsdomstolen krävde att få göra en egen prövning av skälen. Den prövningen resulterade i att rätten underkände Migrationsverkets bedömning och uppsägningen ogiltigförklarades därmed.

Ökad bevisbörda för arbetsgivaren

Det är första gången den nya säkerhetsskyddslagen (2019) prövas på detta sätt, och domen innebär att en arbetsgivare måste kunna visa på vilket sätt en anställd är opålitlig för att det ska finnas skäl att omplacera vederbörande. Den innebär också fortsatt att det inte räcker med enbart bristande säkerhetsklassning för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en medarbetare.

 - Domen stärker rättssäkerheten eftersom arbetsgivaren nu har en bevisbörda innan en anställd kan sägas upp på grund av säkerhetsklassning. Förhoppningsvis motverkar det godtycklighet och gör att kvalitén på säkerhetsprövningarna blir bättre. Ordning och reda är en förutsättning för att statligt anställda ska uppleva en trygghet i hur de utför sitt uppdrag och vågar påpeka brister, säger Åsa Erba-Stenhammar.

Sedan den nya säkerhetsskyddslagen infördes 2019 har antalet fall där anställda inte klarar säkerhetsprövning ökat dramatiskt. Eftersom ärenden oftast omfattas av sekretess är det svårt för både anställda och arbetstagarorganisationer att kunna få informtion om hur prövningarna görs och vilka skäl en arbetsgivare har för att inte godkänna säkerhetsklassningen, det är också svårt att få en överblick över hur många inom den svenska statsförvaltningen som omfattas av säkerhetsklassade tjänster.