Regeringen har lyssnat på LRF – men kraven ökar trots minskad budget

Den nya jordbrukspolitiken från 2023 innebär en minskad EU-budget samtidigt som kraven på bönderna skärps och delar av nuvarande arealersättning görs om till miljörelaterade ersättningar.
– Anledningen till att kraven ökar och budgeten minskar beror på politiska överenskommelser mellan Europaparlamentet och EUs medlemsländerbeslut från EU-kommissionen och EU-parlamentet. Regeringen och ansvariga myndigheter har i stort sett fattat kloka beslut i de vägval som Sverige gjort, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.
Kraftigt sänkt gårdsstöd
Gårdsstödet sänks med i storleksordningen 25 procent och istället införs mer omfattande miljöersättningar. Sänkningen är en följd av EU-regelverket och innebär 1,5 miljarder kronor mindre per år för svenska bönder. Eftersom de nya miljöersättningarna också medför ökade kostnader på gårdsnivå blir det mycket svårt att kompensera för sänkningen av arealersättning.
– Sverige behöver en lönsam och hållbar matproduktion. Men politiken är underfinansierad och det behövs fortfarande ytterligare en miljard i finansiering för att kunna nå målen i den livsmedelsstrategi som riksdagen beslutade om 2017. Beskedet om det kraftigt sänkta gårdsstödet är tufft eftersom det kommer samtidigt som priset på energi och andra insatsvaror är på historiskt höga nivåer. Våra medlemmar gör redan en hel del miljöåtgärder på egen bekostnad, men det blir sämre förutsättningar för det nu när lönsamheten försämras, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.
Riktade stöd till unga lantbrukare
Regeringen har även beslutat att höja budgeten för vissa ersättningsformer i CAP, som investeringsstödet, kompensationsstödet i mindre gynnade områden, djurvälfärd, ersättningen för att låta beta naturbetesmarker och riktade stöd för unga lantbrukare.
LRF tycker att det är bra och det är ersättningsformer man har uttryckt önskemål om att öka. För att kunna uppfylla målen i den nationella livsmedelsstrategin behövs tydliga satsningar på jordbruket och regeringens beslut är ett steg i rätt riktning.
– Det är positivt att man inser att vi måste satsa på unga lantbrukare för att göra det mer gynnsamt för dem att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Det är viktigt för återväxten och för att vi ska kunna ha en livsmedelsproduktion i Sverige även i framtiden, säger Palle Borgström.
Efterfrågad miljöersättning införs
I stället för det sänkta gårdsstödet införs bland annat en miljöersättning för att öka precisionen i jordbruket i syfte att planera sin odling.
– Detta är en ersättning som LRF har efterfrågat så vi ser positivt på att den införs. Samtidigt är vi kritiska till att den inte är öppen för lantbrukare i hela landet, säger Palle Borgström.
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 en finansiering av den andra pelaren av CAP, som idag kallas landsbygdsprogram och finansieras både statligt och av EU, om motsvarande 5,7 miljarder kronor per år. Men detta belopp reduceras nu med drygt 800 miljoner kronor genom finansiering av åtgärder som läggs utanför CAP.
– Det gör att budgeten för CAP de facto reduceras. Pengarna borde ha stannat inom CAP. Det är bra åtgärder som exempelvis bredband och rovdjursavvisande stängsel, men de borde ha finansierats med nya pengar, säger Palle Borgström.
Fakta
Regeringens beslut innebär att de nu skickar ned den nationella strategiska planen för genomförandet av jordbrukspolitiken 2023 – 2027 till EU-kommissionen. EU-kommissionen ska godkänna Sveriges förslag under år 2022.
Nyckelord
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Bilder

Om
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
LRF kommenterar vårbudgeten: Vi måste få möjlighet att stärka beredskapen i hela Sverige15.4.2025 08:46:48 CEST | Pressmeddelande
I dag presenterar regeringen årets vårproposition och vårbudget. För företagen inom det gröna näringslivet finns positiva nyheter som stärker företagens robusthet och konkurrenskraft. Samtidigt finns det områden där mer arbete behövs för att säkra en tillräcklig livsmedelsproduktion och beredskap i hela Sverige.
Anna-Karin Hatt lämnar LRF – nomineras som ny partiledare för Centerpartiet14.4.2025 13:40:43 CEST | Pressmeddelande
LRF:s vd Anna-Karin Hatt har idag meddelat att hon tackar ja till att nomineras som ny partiledare för Centerpartiet. Som en följd av detta lämnar hon från och med idag sitt uppdrag på Lantbrukarnas Riksförbund.
Naturvårdsverkets data visar varför aktivt skogsägande är viktigt för klimatet11.4.2025 14:43:52 CEST | Pressmeddelande
Naturvårdsverket lämnar varje år ett underlag till regeringens klimatredovisning. I årets redovisning säger Naturvårdsverket att Sverige kommer få svårt att nå sina klimatmål, både till 2030, 2040 och 2045. “Det här visar på vikten av aktivt skogsägande och långsiktiga regler i den svenska skogen”. Säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
LRF kommenterar Jordbruksverkets slutrapport om beredskapslagring: ”Bygget av svensk beredskapslagring behöver börja nu”31.3.2025 14:29:19 CEST | Pressmeddelande
I dag överlämnar Jordbruksverket sitt uppdrag till regeringen om hur en uppbyggnad av beredskapslager ska kunna stärka beredskapen på och omkring svenska gårdar. Myndigheten uppskattar att det kommer ta 5–10 år att bygga upp ett lager av spannmål och kritiska insatsvaror för jordbruket.
Säkrad livsmedelsberedskap kräver ökad konkurrensförmåga31.3.2025 11:11:50 CEST | Pressmeddelande
För att Sverige ska kunna producerar mer och bättre mat som stärker vår livsmedelsberedskap måste ett antal av betänkandet ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd” förslag bli verklighet. I LRFs remissvar lyfts flera av betänkandets förlag som extra brådskande. Vägen till stärkt beredskap går via ökad konkurrensförmåga, som ökad flexibilitet, minskad regelbörda och modern teknik. Samtidigt ökar Sveriges lantbrukare välbefinnande hos lantbruksdjuren. Framtiden är virtuellt stängsel, minskad konsekvenser av veterinärbrist samt flexiblare beteslagsstiftning.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum