Hälften av alla sysselsatta har fått ersättning för karens

Drygt 2,2 miljoner personer fick ersättning för karens under perioden 11 mars 2020–30 september 2021. Det motsvarar knappt hälften av den sysselsatta befolkningen i Sverige.

Totalt betalades det under perioden ut 8,6 miljoner karensdagar till en utgift på cirka 6,7 miljarder kronor. Anställda utgör 94 procent av alla som fick ersättning. Egna företagare, arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga utgjorde cirka 1–2 procent vardera av totalen. Bland anställda som fick ersättning för karens använde 33 procent ersättningen en gång och 67 procent mer än en gång.

Ökning av antal mottagare sammanfaller med antalet covidrelaterade sjukskrivningar

Nyttjandet av ersättning för karens sammanfaller till viss del med de covidrelaterade sjukskrivningarna som var som högst precis vid pandemins start och med en andra topp i slutet av 2020.

– Det tyder på att ersättningen delvis användes av personer med covidrelaterade symptom och på så vis kan ha minskat smittspridning och gjort det enklare för människor att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Martina Granholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Många som hade rätt till ersättning för karens sökte inte

Av de 917 000 fall där en anställd hade sjukpenning under perioden hade 55 procent ersättning för karens för den första sjukdagen.

– Det innebär att 45 procent av dessa personer inte ansökte om ersättning för karens trots att de hade rätt till det, och sannolikt är det många personer med kortare sjukfrånvaro som inte heller ansökte om ersättning. Exakt vad det beror på att vissa inte ansökt vet vi inte men en förklaring kan vara att man inte kände till att ersättningen fanns eller att man ansåg att man inte hade ekonomiskt behov av den, säger Martina Granholm.

Största användargruppen fanns i kontaktyrken

I yrken som innebär fysisk kontakt med många människor och en begränsad möjlighet att arbeta hemifrån har en hög andel av de yrkesverksamma använt ersättning för karens. Samma yrkesgrupper har under pandemin även i större utsträckning använt smittbärarpenning och sjukpenning.

– Särskilt yrken inom vård, skola och omsorg, som också är kvinnodominerade, och som ofta innebär nära och täta kontakter med andra människor har användandet av ersättning för karens varit högt. Till exempel bland förskollärare så använde 74 procent ersättningen under perioden. Hos undersköterskor, och personal på äldreboenden och hemtjänst, låg användandet på 69 procent, så det är en väldigt hög andel av de som är verksamma inom dessa yrken, säger Martina Granholm.

FAKTA:

• Besluten om att införa ersättning för karens gällde från den 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 samt från den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022.

• Anställda och egna företagare har vid ersättning för karens fått ett schablonbelopp utbetalat som motsvarar maxbeloppet för en dags hel sjukpenning (700 kronor under perioden 11 mars–31 maj 2020, 804 kronor för tid från och med 1 juni 2020, samt 810 kronor för tid från och med den 1 januari 2021).

• Anställda har kunnat ansöka om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren gör på lönen. Egna företagare har haft rätt till 14 dagars ersättning för karens oberoende av hur många karensdagar de vanligtvis har. Även arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga har kunnat ta del av ersättningen i form av slopat karensavdrag när de varit sjuka.