Hälften av alla sysselsatta har fått ersättning för karens
Drygt 2,2 miljoner personer fick ersättning för karens under perioden 11 mars 2020–30 september 2021. Det motsvarar knappt hälften av den sysselsatta befolkningen i Sverige.
Totalt betalades det under perioden ut 8,6 miljoner karensdagar till en utgift på cirka 6,7 miljarder kronor. Anställda utgör 94 procent av alla som fick ersättning. Egna företagare, arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga utgjorde cirka 1–2 procent vardera av totalen. Bland anställda som fick ersättning för karens använde 33 procent ersättningen en gång och 67 procent mer än en gång.
Ökning av antal mottagare sammanfaller med antalet covidrelaterade sjukskrivningar
Nyttjandet av ersättning för karens sammanfaller till viss del med de covidrelaterade sjukskrivningarna som var som högst precis vid pandemins start och med en andra topp i slutet av 2020.
– Det tyder på att ersättningen delvis användes av personer med covidrelaterade symptom och på så vis kan ha minskat smittspridning och gjort det enklare för människor att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Martina Granholm, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.
Många som hade rätt till ersättning för karens sökte inte
Av de 917 000 fall där en anställd hade sjukpenning under perioden hade 55 procent ersättning för karens för den första sjukdagen.
– Det innebär att 45 procent av dessa personer inte ansökte om ersättning för karens trots att de hade rätt till det, och sannolikt är det många personer med kortare sjukfrånvaro som inte heller ansökte om ersättning. Exakt vad det beror på att vissa inte ansökt vet vi inte men en förklaring kan vara att man inte kände till att ersättningen fanns eller att man ansåg att man inte hade ekonomiskt behov av den, säger Martina Granholm.
Största användargruppen fanns i kontaktyrken
I yrken som innebär fysisk kontakt med många människor och en begränsad möjlighet att arbeta hemifrån har en hög andel av de yrkesverksamma använt ersättning för karens. Samma yrkesgrupper har under pandemin även i större utsträckning använt smittbärarpenning och sjukpenning.
– Särskilt yrken inom vård, skola och omsorg, som också är kvinnodominerade, och som ofta innebär nära och täta kontakter med andra människor har användandet av ersättning för karens varit högt. Till exempel bland förskollärare så använde 74 procent ersättningen under perioden. Hos undersköterskor, och personal på äldreboenden och hemtjänst, låg användandet på 69 procent, så det är en väldigt hög andel av de som är verksamma inom dessa yrken, säger Martina Granholm.
FAKTA:
- Besluten om att införa ersättning för karens gällde från den 11 mars 2020 till och med 30 september 2021 samt från den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022.
- Anställda och egna företagare har vid ersättning för karens fått ett schablonbelopp utbetalat som motsvarar maxbeloppet för en dags hel sjukpenning (700 kronor under perioden 11 mars–31 maj 2020, 804 kronor för tid från och med 1 juni 2020, samt 810 kronor för tid från och med den 1 januari 2021).
- Anställda har kunnat ansöka om ersättning för det karensavdrag som arbetsgivaren gör på lönen. Egna företagare har haft rätt till 14 dagars ersättning för karens oberoende av hur många karensdagar de vanligtvis har. Även arbetssökande, behovsanställda och föräldralediga har kunnat ta del av ersättningen i form av slopat karensavdrag när de varit sjuka.
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Lagändringar 1 juli som rör socialförsäkringen28.6.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den 1 juli 2024 sker flera lagändringar som påverkar socialförsäkringen. Det gäller bland annat föräldraförsäkringen och en ny lag om informationsdelning mellan myndigheter för att motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet.
Sjukfall orsakade av skador ökar på sommaren18.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Uteliv, studsmatta, hoppa från båten till bryggan och olycka vid altanbygget: under sommaren ökar antalet fysiska skador som leder till sjukskrivning. För psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen, till exempel ryggvärk, är utvecklingen den motsatta – generellt minskar sjukfrånvaron under sommaren. Men inte för den tredje största diagnosen ”skador” som då ökar. Idag publicerar Försäkringskassan årssiffror för år 2023 för sjukfrånvaro på detaljerad nivå.
Pappor tar ut mer av föräldraledigheten17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Efter en period med svagare utveckling mot en mer jämställd föräldraledighet ökar pappors andel av både föräldrapenning och den totala föräldraledigheten. Det visar Försäkringskassans årliga rapport om hushållens ekonomi.
Socialförsäkringen allt mindre del av statens utgifter10.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Utgifterna för socialförsäkringen ökar årligen och var 242,4 miljarder kronor år 2023. Sett som andel av BNP är dock utvecklingen sedan början av 2000-talet den omvända och utgifterna var under förra året de lägsta på 25 år. En orsak till att socialförsäkringen står för en lägre andel av BNP är minskande utgifter för sjukförsäkringen vilket främst beror på minskad sjukfrånvaro och regeländringar. Att det föds färre barn påverkar också utgifterna för föräldrapenning och barnbidrag. Det visar årets upplaga av Socialförsäkringen i siffror som presenteras idag.
Fler ansöker och får personlig assistans17.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Under 2023 har fler ansökt och beviljats personlig assistans, det visar Försäkringskassans årliga rapport om utvecklingen inom assistansenersättningen som publiceras idag. Utvecklingen beror på lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2023. Det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar ökade något till i genomsnitt 134 timmar i veckan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum