Kulturministern invigde Institutet för mänskliga rättigheter: "En stor och viktig milstolpe i Sverige"

”Äntligen”. ”Efterlängtat”. Det var några av de vanligaste kommentarerna under dagens invigning av Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige.
Flera av talarna och de 150 inbjudna gästerna beskrev den nya myndigheten som en milstolpe i svensk historia.
- Det är lätt att tänka att mänskliga rättigheter främst handlar om internationell rätt och om stora ord som frihet, rättvisa och jämlikhet. Men det är i vardagen som detta får liv och betydelse. Arbetet för mänskliga rättigheter måste ske överallt i samhället, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för institutet.
Institutet innebär att Sverige för första gången får ett oberoende institut för alla frågor som ryms inom området mänskliga rättigheter.
Den nya myndigheten inrättades 1 januari i år men styrelsen började i praktiken arbeta redan före årsskiftet. Institutet har under våren genomfört dialoger med organisationer från civilsamhället, svarat på remisser till regeringen samt påbörjat en rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter inledde dagens invigning med att klippa band och tala om hur Sverige ofta ses som en förebild för andra länder när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Men att både internationella och nationella granskningar också pekar på saker som kan förbättras och förändras.
- Vi är inte klara. Vi kan inte luta oss tillbaka. Arbetet med mänskliga rättigheter måste fortsätta och förstärkas. Det måste bedrivas långsiktigt, strukturerat och systematiskt och institutet kommer att spela en central roll i detta arbete, sa Jeanette Gustafsdotter i sitt tal.
- Institutet är också unikt i sin höga grad av oberoende. Det kommer att granska inte minst regeringens arbete, med en kritisk, fristående blick. I dag är en stor och en viktig milstolpe i arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige.
Styrelseordförande Elisabeth Rynning lovade i sitt tal att institutet, utifrån ett helhetsperspektiv, kommer att kunna bidra till en samlad bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Mia Ahlgren från organisationen Funktionsrätt påminde om det viktiga arbete som gjorts och som görs av civilsamhällets organisationer för att säkra mänskliga rättigheter för alla människor. Philip Sandberg, kommunstyrelsens ordförande, välkomnade institutet till MR-staden Lund.
Tillsammans med författaren och journalisten Göran Rosenberg samtalade Anders Kompass om mänskliga rättigheter utifrån dagens situation med kriget i Ukraina och ett skörare säkerhetspolitiskt läge i Sverige och i Europa.
Starkast intryck på alla gäster gjorde kanske ändå den samiska artisten Katarina Barruk och spoken wordartisten Sara Nazari.
Katarina Barruk sjunger på umesamiska som är det fjärde samiska språket i Sverige. Hon berättade också om sin egen kamp för rätten till sitt språk, om de viktiga milstolpar som gjort att umesamiska i dag räknas som ett eget språk och att det till och med fått en egen ordbok.
Sara Nazari avslutade dagen med sin starka och djupt berörande dikt ”Om de frågar”.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seBilder








Om

Mobilvägen 10
223 62 Lund
046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk
Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande
Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v
Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är
Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och
Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande
Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum