Varannan barngrupp är för stor i förskolan
Enligt Skolverkets riktlinjer bör barngrupperna i förskolan för ett- till treåringar inte vara större än tolv barn. För äldre barn är rekommendationen max femton barn per grupp.
Men det är många förskolor som misslyckas med att leva upp till de här rekommendationerna. Av 14 412 småbarnsgrupper är 7 061 större än rekommendationen (49 procent). Bland grupper för äldre barn är motsvarande siffra 47 procent.
Nu vill lärarfacken lagstifta om en minimibemanning och ett maxtak för barngruppernas storlek.
– Det är tydligt att Skolverkets rekommendationer inte har nått hela vägen. Vi kräver därför en lagstiftning för att komma till rätta med förskolornas stora barngrupper. Det är faktiskt obegripligt att politikerna inte redan har tagit denna situation på allvar, säger Johanna Jaara Åstrand, tillträdande ordförande för Sveriges Lärare.
Bidrar till ökad stress
Stora barngrupper bidrar till ökad stress bland både barn och personal och försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning.
– Det räcker inte att minska barngruppernas storlek, det måste matchas med fler förskollärare. Det är en fråga om såväl likvärdighet, kvalitet som trygghet för alla barn, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarfackens kartläggning visar att det finns markanta regionala skillnader. I kommuner som Nynäshamn, Umeå och Södertälje är det färre än var femte åldersindelad barngrupp som uppfyller rekommendationerna.
Västerbotten och Gävleborg är de län där barn oftast tvingas gå i för stora barngrupper, medan kommunerna i Södermanland, Uppsala och Västmanland klarar rekommendationerna förhållandevis väl.
Den norska regeringen lagstiftade om personaltätheten 2018. Sedan reglerna började gälla tog det bara några månader innan 94 procent av förskolorna uppfyllde kravet.
- Om Norge kan införa en lagstiftning, kan vi, säger Johanna Jaara Åstrand.
I bifogad fil finns listor över de kommuner och län som är sämst respektive bäst på att uppfylla kraven på barngruppsstorlekar.
***
För mer info kontakta:
Helena Zachariasson, pressekreterare Lärarförbundet:
070-736 46 87
helena.zachariasson@lararforbundet.se
Helena Mehra, presschef Lärarnas Riksförbund:
070-142 89 41
Nyckelord
Om
Om Sveriges Lärare:
1 januari 2023 bildar Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund det nya fackförbundet Sveriges Lärare. Samtidigt bildar Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund det nya fackförbundet Sveriges Skolledare.
Följ Lärarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lärarnas Riksförbund
Nya fackförbundet Sveriges Lärare bildas vid årsskiftet28.12.2022 07:30:57 CET | Pressmeddelande
Lärarkåren samlas i det nya storfacket Sveriges Lärare från och med den 1 januari 2023. Med drygt 300 000 medlemmar blir Sveriges Lärare landets tredje största fackförbund.
Ny rapport: Tystnadskultur hotar läraryrket 6.12.2022 06:59:09 CET | Pressmeddelande
Drygt var tionde lärare i såväl vinstdrivande som kommunal skolverksamhet har drabbats av negativa konsekvenser efter att de påtalat brister på sina arbetsplatser. Detta enligt en ny rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.
Lärarfacken: Staten måste ta ett större ansvar för skolan7.11.2022 14:13:04 CET | Pressmeddelande
I dag har regeringen tagit emot utredningen om ökat statligt ansvar för skolan. Nu är det upp till bevis som gäller. Staten måste ta ett större ansvar för hela skolväsendet, menar lärarfacken.
Lärarfacken kräver minst 25,4 miljarder till skolan3.11.2022 08:10:06 CET | Pressmeddelande
Inflationen stegrar och skolan står inför en finansieringskris. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, som vid årsskiftet bildar Sveriges Lärare, kan nu visa hur mycket skola, förskola och fritidshem borde tillföras i kommande budgetproposition. För att klara kostnadsutvecklingen och täcka upp för tidigare besparingar krävs resurstillskott på 25,4 miljarder.
Ny statistik: 15 av 100 niondeklassare saknar gymnasiebehörighet30.9.2022 07:42:19 CEST | Pressmeddelande
15 procent av eleverna som lämnar årskurs nio saknar behörighet till gymnasiet, visar Skolverkets nya statistik. Andelen behöriga har minskat med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år.