BUP Stockholm utökar med nya mottagningar

– I och med att vi startar nya mottagningar som enbart är specialiserade på neuropsykiatri kommer vi att kunna avlasta öppenvårdsmottagningarna, och köerna kommer gradvis att bli betydligt kortare, säger Sofia Tejler, chef för sektionen BUP Neuropsykiatri inom BUP Stockholm.

Den 1 juni 2022 tog BUP Stockholm över det så kallade adhd-uppdraget från BUMM (barn- och ungdomsmedicinska mottagningar). I det första skedet gäller det barn som är födda 2013 eller senare, och på längre sikt kommer samtliga barn under 18 år med neuropsykiatrisk problematik att remitteras till BUP.

– Det här är bakgrunden till varför vi inom BUP Stockholm håller på att bygga upp flera mottagningar som enbart är inriktade på neuropsykiatrisk problematik. I Stockholm finns nu en sådan mottagning på Södermalm och en på Kungsholmen. I Solna öppnar en mottagning i januari och i Älvsjö i april. Under 2024 kommer vi sannolikt att öppna ytterligare två mottagningar, säger Sofia Tejler.

Köerna inom öppenvården betas av parallellt

Samtidigt som de två neuropsykiatriska mottagningar som nu finns på plats tar emot patienter mellan 0 och 9 år, får de barn som sedan tidigare har en påbörjad behandling för samma problematik inom BUP Stockholms öppenvård, och är i samma åldersgrupp, fortsätta sin behandling i öppenvården.

– Oavsett om barnet remitteras från BUMM eller redan har en kontakt inom öppenvården, ska väntetiden inte skilja sig åt. Det kommer att ta lite tid för BUP att beta av köerna, men i takt med att vi växer och fortsätter att rekrytera personal kommer fler barn att få hjälp snabbare.

All neuropsykiatri samlas inom BUP

Sofia Tejler ser många fördelar med att BUP så småningom kommer att ta hand om alla patienter under 18 år med adhd och, i ett senare skede, även autism. Vinsten är en sammanhållen vård för patienter med neuropsykiatrisk problematik. En kartläggning visade att dessa familjer hade väldigt många vårdkontakter för sitt barn – till exempel BUMM, BUP (om barnet hade annan barnpsykiatrisk problematik) och habilitering.

– Vi hoppas nu att antalet vårdkontakter för familjerna ska minska, eftersom vi har möjlighet att ta ett samlat grepp om ett barns neuropsykiatriska problematik vid ett och samma tillfälle, säger Sofia Tejler.

Intensiv kontakt under två veckor

Så vad händer egentligen när ett barn blir remitterat till en neuropsykiatrisk mottagning?

– Vi har ett utredningsförfarande som löper under två veckor, och då får vårdnadshavarna hela sitt ”utredningspaket” presenterat för sig. Så redan när man får den första kallelsen får man även de övriga inbokade tiderna under denna tvåveckorsperiod. Tanken är att utredningen ska vara begränsad i tid och plats för att patienten snabbt ska komma vidare med rätt hjälp.

Remisser oftast via skolan

Patienter remitteras oftast till någon av de neuropsykiatriska mottagningarna via skolhälsovården, berättar Sofia Tejler. 

– I de flesta fall kommer remissen från skolhälsovården, men vi får även remisser från vårdcentraler och BVC (barnavårdscentraler).

Digifysiskt arbetssätt

De nya mottagningarna är ”digifysiska” – det vill säga att kontakten med barn och vårdnadshavare sker både fysiskt och digitalt.

– Vi har möjlighet att anpassa oss efter familjens behov och önskemål om att ses fysiskt eller digitalt. Men vissa typer av möten är alltid fysiska. En del familjer föredrar att ses fysiskt, medan andra tycker att det är mer praktiskt med digitala möten.