Dags för Riksbanken att vila på hanen

Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter i februari – sedan bör den vila på hanen
Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari. En höjning med 0,25 procentenheter skulle dock vara mer ändamålsenlig. Det finns flera skäl till det. SBAB:s beräkning indikerar att den underliggande trendmässiga inflationen redan har toppat. Dessutom tar det tid för redan gjorda räntehöjningar att få full effekt. Därtill bör den revidering av hushållens konsumtionskorg mot billigare produkter som SCB beaktar efter nyår slå igenom i en lägre inflation (mätt med 12-månaderstalen) från och med januari.

- Vi har som komplement till SCB:s siffror beräknat trenden för inflationen när man tar bort effekten av varierande energipriser och andra tillfälliga effekter. Den beräkningen indikerar att den underliggande inflationen redan har toppat. Med hänsyn tagen till att hushållen även har justerat sina varukorgar mot billigare alternativ och att det dessutom tar tid för räntehöjningar att få full effekt på inflationen, bör Riksbanken efter räntehöjningen i februari vila på hanen. Vi tror att Riksbanken i februari utifrån sitt vanliga sätt att resonera höjer med 0,5 procentenheter, men att det mot bakgrund av vår utvidgade analys vore mer ändamålsenligt med 0,25 procentenheter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- I Riksbankens senaste prognos bedöms styrräntan höjas till 3 procent för att sedan ligga kvar på den nivån ända till och med 2025. I likhet med den bedömning Konjunkturinstitutet gör är vår bedömning att inflationen kommer att vara väsentligt mycket lägre mot slutet av detta år och att vi också går in i en lågkonjunktur, vilket talar för att styrräntan behöver sänkas mot slutet av året. Från mitten av 2024 är vår bedömning att styrräntan är nere på 2 procent, säger Robert Boije.

Nedjusterade bolåneräntor i prognosen – trots höjd prognos för styrräntan
Trots att styrräntan väntas höjas något mer än i föregående prognos har bolåneräntorna över lag justerats ner något i den nya prognosen. Det beror på att den rörliga bolåneräntan inte har gått upp i paritet med höjningen av styrräntan, men också på att de längre marknadsräntorna har fallit tillbaka. Den rörliga bolåneräntan bedöms nu toppa på 4,2 procent i juli för att sedan falla tillbaka. De längre bundna räntorna bedöms toppa tidigare under våren.

- Det är ett fortsatt lurigt läge att göra prognoser i. Dels har bolånemarginalen fortsatt att sjunka, dels hoppar de längre marknadsräntorna upp och ned över tid i takt med marknadens skiftande förväntningar om hur väl centralbankerna ska lyckas tygla inflationen. När det gäller bolånemarginalen har den sjunkit mycket till följd av att storbankerna har kompenserat det genom att inte höja inlåningsräntorna i paritet med uppgången i marknadsräntorna. Det borde inte vara en hållbar strategi på lite sikt när andra aktörer höjer sina inlåningsräntor och fler och fler bankkunder blir medvetna om detta, säger Robert Boije.

3-månaders och ett år framstår som de mest förmånliga räntebindningstiderna för tillfället
Givet prognosen för både den rörliga bolåneräntan (3-månaders) och de längre bundna räntorna framstår den rörliga räntan jämte ett års bindningstid som mest ekonomiskt fördelaktiga just nu. Jämförelsen har då gjorts utifrån att lånet med rörlig ränta binds om var tredje månad och så jämförs den genomsnittliga årsräntan som det ger med om man i stället hade valt 1–5 års bindningstid från början.

- Givet vår prognos över bolåneräntor med olika räntebindningstider framstår just nu rörlig ränta (3-månaders) jämte 1 års bindningstid som ekonomiskt mest fördelaktiga. Det bör dock påpekas att prognosen är osäker och att både inflationen och den rörliga räntan med lite otur kan öka mycket mer än vad vi nu bedömer. För den som är mycket orolig och vill gardera sig mot detta, kan en längre bindningstid vara att föredra, säger Robert Boije.

Se statistikunderlag i bifogad pdf. Boräntenytt nr. 1, 2023 finns att ladda ner här.