Bantad miljöbudget dråpslag i kampen mot invasiva arter

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) är en invasiv främmande växt, som finns i stora bestånd på många håll i landet. Den kan sprida sig över långa avstånd. Foto: Ola Jennersten/WWF

När invasiva främmande arter sprider sig kraftigt riskerar de att konkurrera ut inhemska arter. Arter som jätteloka, parkslide, skunkkalla och jättebalsamin har en gång kommit in i landet avsiktligt som trädgårdsväxter eller oavsiktligt till exempel som frön i säckar med jord.

Regeringens bantade miljöbudget har lett till att Naturvårdsverket kraftigt fått dra ner på pengarna för länsstyrelsernas insatser.

–Det här kan bli ett dråpslag mot naturen. När budgeten är noll kan de invasiva arterna sprida sig fritt på statlig mark och även i skyddade områden som nationalparker. Vi människor är beroende av friska och fungerande ekosystem. De riskerar att försvagas när invasiva arter får breda ut sig, säger Anna Sandström, miljöjurist på WWF Sverige.

På länsstyrelserna runt om i landet är oron stor.

–Under några års tid har vi bekämpat gul skunkkalla i Fylleån, som är ett skyddat så kallat Natura 2000-område. Det arbetet avbryts tyvärr nu eftersom det inte finns några pengar för åtgärder. Nu riskerar vi att skunkkallan sprids igen både längst med Fylleån men också in på de privata fastigheter som ligger nära vattendraget säger Marie Magnheden, naturvårdsbiolog på Länsstyrelsen i Halland.

– Under de senaste åren har vi hyrt in entreprenörer som har bekämpat arter som vresros, jättebalsamin, gul skunkkalla och parkslide i stor skala. Med den nya budgeten finns inte längre det utrymmet och vi får nöja oss med någon enstaka, mindre insats med egen personal. Vi kommer inte heller att ha möjlighet att ge rådgivning till privatpersoner i samma omfattning som förut, säger Klara Jansson, som samordnar arbetet mot invasiva främmande arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Många insatser som gjorts riskerar att gå om intet, eftersom de invasiva växterna kan ta över områden som tidigare skötts, till exempel orkdidéängar. Det kan kosta samhället och markägare stora pengar när länsstyrelsen inte kan göra mycket annat än att stå och titta på, säger Nils Carlsson, enhetschef på art- och naturenheten på Länsstyrelsen i Skåne.

Arterna riskerar nu att sprida sig från statlig till privat mark, där ägarna kan drabbas av kostnader. Alla privata fastighetsägare – från enskilda villaägare till ägare av stora jordbruks- eller skogsbruksfastigheter – har en skyldighet att ta bort invasiva arter på sin mark med egna medel. Privata fastighetsägarna kan därför drabbas av merkostnader när staten inte vidtar åtgärder mot invasiva arter på sin mark och låter växterna sprida sig.

Norrbotten har haft färre invasiva främmande växtarter än södra Sverige på grund av sitt läge. Det har inneburit bättre förutsättningar att hindra nya invasiva arter från att få fotfäste i länet och att framgångsrikt bekämpa de som finns. 

–Utan pengar för åtgärder så kan vi inte göra insatser på statlig mark utanför naturskyddade områden. Vi har heller inte möjlighet att stötta länets kommuner ekonomiskt för att underlätta deras arbete mot invasiva främmande arter. De kommer att sprida sig snabbt även här i länet och bli ännu kostsammare och svårare att bekämpa i framtiden, säger Lena Bondestad, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Norrbotten.

Exempel på invasiva landlevande växter i Sverige

Sidenört – har stark växtförmåga och kan konkurrera ut grödor och orsaka negativa ekonomiska effekter genom skördebortfall. Den är dessutom allergiframkallande och giftig för bland annat betesdjur.

Jätteloka – saften kan orsaka brännskador på människor och den tränger bort andra växter.

Tromsöloka – kan ge skador på huden, växer tätt och tränger bort andra växter.

Jättebalsamin – bildar täta bestånd och konkurrerar med andra växter om plats, solljus och pollinatörer, till exempel bin.

Gul skunkkalla – påverkar våtmarker och vattendrag där de stora bladen släcker ut all vegetation under.

Parkslide – svårbekämpad art som tränger undan andra arter och kan skada byggnader som privatbostäder och även infrastruktur.

Fakta: Länsstyrelserna har det huvudsakliga ansvaret för att åtgärder mot invasiva främmande arter och tillsynen enligt EU-förordningen (EU) nr 1143/2014.

Anslaget till skydd av värdefull natur minskar 2023 med 32 procent jämfört med 2022, från 1 696 miljoner kronor till 1 146 miljoner kronor, enligt Naturvårdsverket. När det gäller skötsel av värdefull natur minskar anslaget med 45 procent jämfört med 2022, från 1 981 miljoner kronor till 1 050 miljoner kronor. Pengar för att bekämpa invasiva arter går från 55 miljoner kronor till 0 kronor. Inga nya kommunala projekt kommer att beviljas LONA-bidrag förutom till våtmarker.

För frågor, ring:

Anna Sandström, miljöjurist WWF, 070-658 95 55

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Länsstyrelsen Skåne, Nils Carlsson, 070-292 96 73

Länsstyrelsen Västra Götaland, Klara Jansson 073-802 79 01

Länsstyrelsen Halland, Marie Magnheden, 073-088 82 76

Länsstyrelsen Norrbotten, Lena Bondestad, 010-225 52 48