Många unga lider av hjärndimma efter pandemin

Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter har gjort en rad kartläggningar om effekterna pandemin har haft på folkhälsan. En mindre grupp verkar ha kvarstående symtom som "hjärndimma", trötthet, huvudvärk, ångest och PTSD. De hittills vanligaste registrerade symtomen i Sveriges patientregister är besvär med lungfunktionen eller andningen, hjärntrötthet eller kognitiv nedsättning samt smärta, enligt Socialstyrelsen.

Försäkringsbolaget If har låtit Syno International undersöka i vilken utsträckning olika grupper har drabbats av just hjärndimma. I undersökningen framgår att många, främst yngre personer mellan 18 och 24 år upplever hjärndimma efter pandemin. I denna åldersgrupp upplever 32 procent hjärndimma. Totalt upplever 14 procent hjärndimma.

– Vi ser inga större skillnader mellan könen. Däremot är yngre mer drabbade av hjärndimma än äldre. Av unga vuxna under 25 år upplever nästan var tredje hjärndimma, vilket naturligtvis är ett bekymmer, säger Kristina Ström Olsson, nordisk hälsostrateg på If.

Av de yngre med hjärndimma upplevde två tredjedelar den redan före pandemin. En tidigare undersökning från If visade också att denna åldersgrupp mer än andra tyckte det var svårt att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor under pandemin och de saknade i större utsträckning kollegor, umgänge och möjligheten till fysisk aktivitet på lokal.

– Inte nog med att det kan vara en utmaning att komma tillbaka till ett vanligt socialt liv efter pandemin. Med upplevd hjärndimma kan det vara svårare att få energi att få igång en positiv spiral i vardagslivet, säger Kristina Ström Olsson.

En femtedel av de tillfrågade är oroliga för att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma (18 procent bland män och 23 procent bland kvinnor). I åldrarna 18-24 år är denna siffra 31 procent.

– Det är viktigt att ta symptom som går ut över livskvaliteten på allvar. Om det inte hjälper att på egen hand ändra vanor och förbättra hälsan ska man alltid kontakta vården, säger Kristina Ström Olsson.

I mars släpper If en nordisk hälsorapport som djupdyker ännu mer i hälsoläget i Norden.

Har du problem med hjärndimma efter Covid-19-pandemin?

Ja, och det är en ny upplevelse för mig: 6%

Ja, men jag har haft hjärndimma även före pandemin: 8,1%

Nej: 73,4%

Jag vet inte: 11,6%

Vill inte svara: 1%

Är du rädd att drabbas av utmattning på grund av hjärndimma?

Ja: 20,2%

Nej: 62,5%

Vet ej/Vill ej svara: 17,3%

Om undersökningen

Undersökningen genomfördesmellan 12 och 17 januari 2023 via Syno Internationals webbpanel. 1006 personer i åldern 18-80 år har deltagit.

Vad är hjärndimma?

Hjärndimma är ingen medicinsk term men används vid specifika symptom som påverkar tankeförmågan. Man kan känna sig förvirrad eller rörig/oorganiserad eller ha svårt att koncentrera sig eller sätta ord på tankarna.

Hjärndimma kan påverka livskvalitet och arbetsförmåga negativt i olika utsträckning och ha många orsaker. Några olika orsaker kan vara sömnbrist, näringsbrist, ångest, stress eller depression eller andra livsstilsfaktorer. Hjärndimman kan också vara en följd av kroppsliga tillstånd som inflammationer eller obalans i insulin eller hormoner.

Tips till dig med hjärndimma för att må bättre:

1. Planera din dag. Försök jobba fokuserat med en sak. Ta paus innan du byter fokus.

2. Planera in återhämtning. Ta en promenad, vila eller träffa en god vän. Det som känns bäst för kropp och själ.

3. Innan du lägger dig, tänk på 3 saker som varit bra under dagen. Fokusera på dem.