Ny studie: Fler tjänar mer än sina föräldrar – och Sverige sticker ut

– I Sverige lever den amerikanska drömmen, och är rentav starkare än vad den är i USA. Det säger Erik Liss, doktorand i nationalekonomi och Ratio-forskare som i en ny studie har undersökt svensk ojämlikhet och inkomstmobilitet. Det här har betydelse för alltifrån klassresor till inflation, avtalsrörelse och reformer, fortsätter han.

Tillsammans med kollegor visar han att andelen svenskar som tjänar mer än sina föräldrar ökar, och att andelen ökar mer än i många andra länder. I USA, som Erik nämner, har man sett motsatt utveckling: Där tjänar bara hälften av alla födda på 1980-talet mer än vad deras föräldrar gjorde i samma ålder, och andelen har minskat över tid.

Erik med kollegor har undersökt inkomstmobiliteten för personer födda mellan 1972 och 1983. De visar att andelen män som tjänar mer än sina fäder har ökat från 72 till 84 procent, och andelen kvinnor som tjänar mer än sina mödrar ökat från 76 till 86 procent.

Varför har inkomstutvecklingen varit bättre i Sverige än i många andra länder? Det beror dels på tillväxt, dels på en relativt kompakt inkomstfördelning.

– Inkomstutvecklingen beror för det första på den starka svenska reallöneutvecklingen under 1990- och 2000-talet, vilken kom barnagenerationen till del. Detta ska jämföras med föräldragenerationen som upplevde stagnerade reallöneutveckling under 70- och 80-talet. Utan tillväxt blir inkomströrligheten låg eftersom ekonomin blir ett nollsummespel där rörelse uppåt för en innebär rörelse nedåt för en annan, kommenterar Erik.

Deras studie visar dock också att i ett samhälle med en kompaktare inkomstfördelning, räcker det med en relativt låg tillväxt för att fler ska tjäna mer pengar än sina föräldrar, än vad som hade varit fallet om samhället haft större ojämlikhet.

Ett barn som har högbetalda föräldrar, men som själv får ett relativt sämre betalt yrke kan ändå tjäna mer än sina föräldrar – om tillväxten är så pass hög att det lågbetalda yrket är bättre betalt när barngeneration äntrar arbetsmarknaden än vad det högbetalda yrket var i föräldragenerationen. Om inkomstojämlikheten är hög krävs dock mer tillväxt för att kompensera för detta, eftersom fallet nedåt blir större när inkomstojämlikheten är hög.

Vad betyder resultaten politiskt?

– Både vänster och höger kan plocka hem poänger av vår studie. Å ena sidan kan Sverige ha en lägre tillväxt än länder med hög inkomstojämlikhet, såsom USA, och ändå ha en lika stor eller större andel som tjänar mer än sina föräldrar. Å andra sidan behövs en tillväxt och reallöneutveckling som tillåter ekonomin att växa.

Erik lyfter fram Sveriges erfarenheter från perioden före 1990-talsreformerna och industriavtalet – då svensk ekonomi tvärnitade:

– I det läget spelade den kompakta inkomstfördelningen ingen roll: När ekonomin står still, måste varje hopp uppåt i inkomstfördelningen samtidigt innebära ett hopp ner för någon annan.

Den svenska studien, ”Absolute income mobility and the effect of parent generation inequality: An extended decomposition approach”, har nyligen publicerats i den prestigefulla journalen European Economic Review. Bakom studien står de tre Ratio-forskarna Erik Liss, doktorand i nationalekonomi, Martin Korpi, ekon dr i ekonomisk historia, och Karl Wennberg, professor i företagsekonomi.

___

Kontakt:

Erik Liss, ansvarig forskare: erik.liss@ratio.se, 0704340041

Johanna Grönbäck, kommunikationschef: johanna.gronback@ratio.se, 0763477540