Höjd styrränta påverkar lantbrukets gröna omställning

Styrräntan har i snabb takt höjts till 3,5 procent och ligger den kvar på en hög nivå över tid innebär det en kraftig kostnadsökning då belåningen i jordbruket uppgår till cirka 200 miljarder kronor.  Räntehöjningarna motverkar den nedgång som lantbruket annars ser av viktiga kostnadsposter som gödselmedel, foder och el. Lantbrukarna pressas även av sänkta marknadspriser för till exempel spannmål och mjölk. Billigare gödselmedel slår egentligen igenom först på nästa skörd 2024 eftersom gödsel till årets skörd köptes in i höstas.

"Naturligtvis ska vi fortsatt leverera bättre livsmedel till konsumenterna med stor hänsyn till djur och miljö. Något som kräver mer omfattande investeringar för det svenska lantbruket jämfört med de produkter som importeras från andra länder, säger Palle Borgström LRF:s ordförande."

Ökad ränta är inte en bra signal för lantbrukare som funderar över alla investeringar som behöver genomföras för att klara en ökad svensk livsmedelsproduktion. Den svenska livsmedelsstrategin ses nu över, liksom Sveriges beredskap. Sedan tidigare har det konstaterats att ökade investeringar inom lantbruket behövs för att stärka den svenska försörjningstryggheten.

"Lantbrukets ska klara en produktion som är mindre beroende av fossil energi, en avgörande dimension i lantbrukets investeringsbehov, säger Palle Borgström LRF:s ordförande."

Fakta
De tre tidigare räntehöjningarna med 2,25 procentenheter har redan påverkar bondens kostnader i hög grad. Totalt blir det 4,5 miljarder om vi räknar fullt genomslag på lantbrukets hela lånestocken.