Övningen bestod i att två skottskadade soldater transporterades till flygbasen i pansarterrängbil respektive vägambulans. Försvarsmaktens sjuksköterskor och sjukvårdare genomförde överrapportering till medarbetare vid Svenskt Ambulansflyg bestående av flygsjuksköterskor, piloter och flygläkare. De skadade flyttades till flygplanets bårar för ombordlyft i kabinen, där vården fortlöpte. Därefter fick samtliga övningsdeltagare gå ombord för att se ambulansflygplanets kapacitet, varpå övningen fortsatte omvänt med överrapportering och överflyttning av skadade från flygplan till försvarsmaktens fordon.

– Vi övar med Försvarsmakten inom ramen för regionernas del i totalförsvaret och nationell beredskap. Övningen kan liknas vid en första demonstration där vi och Försvarsmakten fick bekanta oss med varandras förmågor i ett verklighetstroget scenario, säger Anna Alm Andersson, förbundsdirektör som själv närvarade vid övningen.

– Försvarsmakten tackar för ett kompetent genomförande och ser fram emot fortsatt samarbete, säger Mattias Magnusson, fanjunkare och taktikofficer vid Luftstridsskolan, Malmen.

Samarbete en framgångsfaktor

Under en ambulansflygtransport arbetar piloter och specialistsjuksköterskor inom IVA/narkos, som ett team runt patienten. I övningen deltog kaptenerna Peter Drysén och Fredrik Lambeck och flygsjuksköterskorna Per-Olof Ortgren, Västra Götalandsregionen och Carola Norén, Region Uppsala. Intensivvårdsteamet Liv Väst vid Sahlgrenska universitetssjukhus deltog med flygläkare tillika MLA, Jerker Sandgren, Västra Götalandsregionen.

– Uppdraget genomfördes på ett medicinskt säkert sätt och vad jag uppfattar avvek inte förloppet från vad som kunnat vara ett verkligt scenario. Vissa delar kan utvecklas för att gå ännu snabbare. En framgångsfaktor är samarbetet mellan samtliga yrkesgrupper, vilket fungerade perfekt, både vid Svenskt Ambulansflyg och hos Försvarsmakten, säger Jerker Sandgren, överläkare inom Västra Götalandsregionen med ansvar som MLA vid Svenskt Ambulansflyg och Liv Väst vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Kompetens, utvärdering och utveckling

Vid övningen deltog flera kompetenser som observatörer för utvärdering av såväl genomförande som resurser, exempelvis Anders Fernlöf, medicinteknisk chef, Ola Strangeways, Ground Operations Manager, Mathias Andersson, flygtekniker, Mathias Jonsson, flygchef och Joachim Ahl, bitr. förbundsdirektör, samtliga Svenskt Ambulansflyg. Övningen var utarbetad tillsammans med Försvarsmakten av Helge Brändström, medicinskt ansvarig Svenskt Ambulansflyg.

– Vi är en verksamhet med en stark utvecklingskurva och vi är noga med att utvärdera och ta tillvara på erfarenheter för ett ständigt förbättringsarbete, säger Anna Alm Andersson.

Nationell beredskap och kapacitet

Svenskt Ambulansflyg är en myndighet i form av kommunalförbund där Sveriges Samtliga regioner är medlemmar. Sveriges regioner har ett ansvar i nationell beredskap och totalförsvar. Där ingår den gemensamma ambulansflygverksamheten som en naturlig del. Kommunalförbundet har ett nära samarbete med tre vårdgivande regioner: Västra Götalandsregionen, Region Uppsala och Region Västerbotten. Utveckling av verksamheten sker i samarbete med Sveriges samtliga regioner.

Regionernas gemensamma resurser

Svenskt Ambulansflyg har fem ambulansflygplan av modellen Pilatus PC-24 i ständig operativ drift. På en kort stund kan varje flygplan konfigureras för rymma bårar för tre liggande patienter för transport av svårt skadade eller sjuka och ytterligare ett par sittande. Ambulansflygplan i beredskap kan vara i luften inom 60 min efter utkallning. Ambulansplan under uppdrag behöver något längre tid för omställning. Nationell beredskap är ett av motiven till kommunalförbundets bildande, både gällande nationell samordning och att nyttja gemensamma resurser effektivt där de behövs, för alla regioners bästa.

----------------

Vid frågor eller intervju med någon deltagare, kontakta:

Mariann Holmberg, kommunikationschef, Svenskt Ambulansflyg, mariann.holmberg@svenskt-ambulansflyg, 073 800 86 16