Stora skillnader i läsförståelsen bland fjärdeklassare
- Det är inte bra när grupper av elever får en försämrad läsförståelse, eftersom det försämrar chanserna att lyckas i skolan. Pandemin är en trolig förklaring till att många länder har försämrat resultaten i PIRLS 2021. En ytterligare förklaring som vi ser till de svenska resultaten handlar om demografiska förändringar, då antalet elever som inte talar svenska i hemmet har ökat, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Skillnaden mellan elever med olika bakgrund ökar
Skillnaden i resultat mellan elever med olika socioekonomiska förutsättningar har ökat i Sverige sedan den senaste mätningen 2016 och är nu större än i övriga Norden.
De elever som har försämrat sina resultat är framför allt elever med mindre hemresurser, som inte alltid talar svenska i hemmet och som dessutom går på skolor där många av eleverna har sämre socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt ligger socioekonomiskt resursstarka elever som går på skolor med hög andel elever från resursstarka hem kvar på samma resultat som 2016.
- PIRLS 2021 visar att elevers socioekonomiska bakgrund och vilken skola eleven går i har stor betydelse för läsförståelsen. Det ligger i linje med vad vi sett i nationella uppföljningar och i andra internationella kunskapsmätningar, säger Peter Fredriksson.
Sverige över genomsnittet inom EU/OECD
Sveriges elever presterar bättre än de flesta andra ländernas elever och hamnar på 544 poäng, vilket motsvarar 17 poäng över genomsnittet inom EU/OECD. Jämfört med PIRLS 2016 så sjunker det svenska resultatet med 12 poäng.
Flertalet deltagande länder inom EU/OECD har sämre resultat i PIRLS 2021 jämfört med 2016. Genomsnittet sjönk med 10 poäng (avrundat), från 540 poäng till 529 poäng.
Skillnaden mellan skolor ökar
Vilken skola eleven går i får allt större betydelse för läsförståelsen. Elever som går i skolor med hög andel elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående PIRLS-mätning. Elever som går på skolor där många av eleverna har sämre socioekonomiska förutsättningar har dock försämrat sina resultat.
PIRLS 2021 visar också att elever som går i skolor med socioekonomiska utmaningar har mindre erfarna lärare, jämfört med elever i skolor med hög andel resursstarka elever.
- Den svenska skolan är segregerad. Elevsammansättningen, lärarnas förutsättningar och skolornas behov av resurser varierar. Både stat och huvudmän behöver ta ett större ansvar för att fördela resurser utifrån behov. Men också bättre följa upp hur resurserna används och att de får avsedd effekt på skolans och undervisningens kvalitet, säger Peter Fredriksson.
Andra resultat i korthet från PIRLS 2021
- Svenska elever läser mer än 2016, särskilt pojkar och elever som inte alltid talar svenska hemma.
- Flickor presterar fortfarande bättre än pojkar i PIRLS 2021, men skillnaderna har inte ökat sedan föregående mätning 2016.
- I samtliga tidigare PIRLS-undersökningar har skillnaden mellan de högst presterande och de lägst presterande eleverna i Sverige legat på samma nivå. I PIRLS 2021 har skillnaden mellan de högst och lägst presterande eleverna ökat med 39 poäng eller 18 procent, vilken är en markant förändring.
- De högst presterande eleverna i PIRLS 2021 har samma goda resultat som 2001 då Sverige låg i topp av alla deltagande länder. Samtidigt har de lägst presterande eleverna försämrat sina resultat.
- Lärarna som ingick i studien uppger att de trivs med arbetet i stor utsträckning.
Bakgrund PIRLS
PIRLS står för Progress in International Reading Literacy Study och är en internationell studie som mäter elevers läsförståelse och attityder till läsning i årskurs 4. Den genomförs vart femte år och Sverige har deltagit sedan starten 2001. Det är forskningsorganisationen IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) som organiserar och leder PIRLS. Skolverket ansvarar för genomförandet i Sverige. Urvalet av skolor och elever görs av IEA.
Fakta PIRLS 2021
- År 2021 deltog 65 länder med drygt 400 000 elever. I Sverige deltog 5175 elever från 146 skolor.
- Provet i PIRLS 2021 består av totalt 23 olika texter, där varje text har cirka 16 tillhörande frågor. Texterna roteras och fördelas enligt ett fastställt schema. En elev som deltar läser två texter och besvarar cirka 32 tillhörande frågor.
- Eleverna genomförde provet digitalt under våren 2021.
För mer information
Skolverkets rapport PIRLS 2021
Resultaten av PIRLS 2021 (Skolverket webbplats)
För frågor kontakta
För frågor till Peter Fredriksson, kontakta presstjänsten på 08-527 333 00.
För frågor om rapporten, kontakta undervisningsrådet Cecilia Stenman på
08-527 333 53 eller mejla till cecilia.stenman@skolverket.se.
Nyckelord
Bilder
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens12.11.2024 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.
Många elever med F i matematik har inte fått det stöd de har rätt till5.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik har ofta haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången. Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Slutbetygen för årskurs 9 sjunker26.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.
Ämnet makt, normer och kön tas bort, nu väntar omtag och bred dialog13.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket har landat i att inte gå vidare med det nya gymnasieämnet makt, normer och kön i sin nuvarande form. Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.
Skolverket öppnar kontor hos SPSM i Örebro27.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger ett gemensamt kontor i Örebro idag. Kontorsetableringen syftar till att Skolverket och SPSM ska möta skolhuvudmännen på deras lokala arena och erbjuda dialoger där huvudmännen själv bestämmer vilka frågor som de vill bolla med skolmyndigheterna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum